månadsarkiv: september 2012

Fågel eller fisk?

fagel-eller-fisk

Från Solsidan är det bara 934 meter till närmsta ”cach”. Det fick vi veta av sambons svåger som är en stor fan av geocaching. Denna moderna form av skattjakt där man använder GPS-koordinater för att hitta skatter (cacher) som gömts av andra. Vi har testat att cacha några gånger tidigare, bl.a. i Berlin förra sommaren och det är ett bra sätt att få vardagsmotion på. Förutom det ges kunskap om och tillfälle att upptäcka platser du kanske aldrig skulle ägnat en tanke åt i vanliga fall.

Igår letade vi – och fann – två skatter inne på gamla regementsområdet (numera Högskolan i Kristianstad). Och jag hittade en av de två. Min första cache. Jippie!

Fel som blev rätt

stockros-nigra-utslagen

Så dök den så upp till slut, den svarta stockrosen ’Nigra’. För drygt två månader trodde jag att den var på gång, men se det var fel-fel-fel. Det det som visade sig då var en svagt ljusrosa stockros. Visserligen var den fin som snus men det var ändå lite snopet när jag förväntat mig en svart. Nu när jag sett båda i full blom måste jag ändå säga att den ljusrosa vinner på poäng.

stockros-mot-vagg_

Visst är panelen som stockrosen ”klättrar” på snygg? Nähä! Det tycker faktiskt inte jag heller. Förhoppningsvis får (eller får och får, det är ju inte gratis direkt) vi ny panel på huset nästa år. Liggande och i den ljusgrön/beige kulören NCS S 2005Y. Fint som snus även det!

Lilatoner med lavendel

framsida-lavendel

Ska trötta ut er med ännu en bild från framsidan. Bara för att jag kan och bara för att jag tycker det här vackert! Det här är en av lavendelplantorna som står mellan stenarna, som ligger som kant mot gatan, och det känns som att de bara blommar och blommar fast det är slutet av september. Kan det verkligen finnas någon som inte gillar lavendel och dess doft? 

Lavendel är inte det enda lilablommande mot gatan. Även perovskian, syns suddigt i bakgrunden, lyser upp med sin ljusare lilaton. Perovskian är också en favorit som jag ska försöka mig på att ta sticklingar ifrån. För jag vill ha fler. Många fler…

Kvasthilda

framsida

Ser du låtsasträden jag har planterat? De är de tre pinnarna längs med gången av betongplattor. Jag satte upp två kvastar och ett armeringsjärn för att få en känsla hur det skulle bli med tre träd på framsidan. Kvastarna gav en känsla lika med noll, kanske inte helt oväntat ;)

Men glöm kvastarna, för det är den nya framsidan jag vill visa. Ny såtillvida att den har ny marktäckare, de rosa rosenplistrarna ’Beacon Silver’ och ’Pink Pewter’. Grannarna tror nog jag har en störning för det här är tredje(!) marktäckaren jag planterar på den här ytan. Men nu känns det äntligen helrätt trots att jag bara fått ner hälften av plantorna. Det kommer bli ljust, fint och krispigt!

Vid de två stora stenarna (undre bilden) låter jag murrevan vara kvar som marktäckare. Den trivs så bra där och är fin mot stenarna. Bakom stenarna ser du också hur icke-snyggt det är vid stängslet. Skrev om det tidigare när jag var toktrött på att buskarna var så täta och jobbiga att beskära. Buskarna får vara kvar, men de ska få sällskap av nåt annat, vad vet jag ännu inte. Jag har ju hela vintern på mig att planera för det…

Naturligt grå

skakar

Oj då, där sitter jag och surar i duggregnet! Näe då, det gör jag inte. Jag gnuggar ansiktet och ögonen från stickiga småhår efter dagens kortkorta klippning. Snyggt som attan blev det om jag får säga det själv. Och så praktiskt! Lite rufs, rufs på morgonen sen är det klart.

För drygt ett halvår sedan beslöt jag mig för att sluta färga håret och släppa fram de grå. Orka färga lixom ;) Mamma har dessutom alltid sagt att intelligensen kommer med de grå. Oj, som jag har väntat!

Men beslutet har också gjort att jag dragits med en utväxt som blivit längre och längre och fulare och fulare. Idag fick jag alltså nog. Bara klipp, sa jag till frisören. Och hon klippte. Och nu sitter jag här. Grå men intelligent… 

Rabatterat

navor-rabatt

Gårdagens fest satt kvar även i dag och det blev segaste förmiddagen på länge. Men det var det minsann värt! Trevligt sällskap, god mat, musiktävling (där vårt lag vann – så klart) och många goa skratt. Och som grädde på moset lyckades jag, efter en kupp av sambon, knipa hjortronpralinen framför näsan på våra gäster.

Vid halvtvåtiden var jag trött på soffläget och pallrade mig ut. Precis då la sig vinden, solen tittade fram och med en temperatur på knappa tjugo grader blev det en perfekt eftermiddag för ”rabatterande”. Bl.a. blev höstanemonerna som hela sommaren växt på vår uppfart, mitt i singeln, flyttade till en riktig rabatt på framsidan. Istället för singel har de nu brunnäva och en gammal klematis, troligen en ’Jackmanii’, som granne. Två brunnävor delades och blev till nio(!) småplantor. Ska komplettera med mörklila tulpaner sen får det vara check på den här rabatten för ett tag. För fokus på framsidan är fortfarande valet av marktäckare. Jag funderar vidare och har nu även era kommentarer i tankarna. Tack!

Chokladfrossa

choklad-bitar

Vi ska ha finfrämmat (mammas uttryck) här ikväll. Och till kaffet ska vi ha chokladpraliner. Jag köpte en till oss var, alltså åtta stycken. Alla olika. Gissa vilken av dem jag vill ha? Det är hjortron i den…

Undrar om det är ofint att välja först?

Sambon, ni vet tävlingsmänniskan, har tydligen planerat en ny sorts frågesport – YouTube Quiz. Ska bli spännande att se hur han har tänkt där. 

Ooops. Nu ringer det på dörren. Första gästen är kommen!

Drygt ett halvår

lavendel

Det är inte första gången. Och inte heller sista gången jag säger (jaja, skriver) det. Att trädgårderandet tar tid. Och att det testar ens tålamod. Nu kan jag ju inte tala för hur det är med ditt tålamod, men mitt gör det iaf. Testas alltså. Ideligen…

I mitten av februari sådde jag frön av bl.a. vit lavendel ’Ellagance Ice’ och för en dryg vecka sedan började de att blomma. Knappa sju månaders väntan alltså. Det var det värt!

Mest nöjd är jag att det blivit något av frösådden överhuvudtaget. Jag, värsta frösåddsnovisen, har lyckats få ca 20 stora och kraftiga lavendelplantor att blomma första året! Heja mig sälv ;)

God och enkel äppelkaka

tradgard_apple2

Mycket äpplen ja. Både i träden, som fallfrukt på gräsmattan och hos bloggvänner. Hos de sistnämnda finns många smarriga (som det verkar iaf…) recept på äppelkaka. Men nu kan ni glömma alla dom för här kommer receptet på äppelkakan med stort Ä. Enkel, går snabbt att göra och är lätt världens godaste kaka! Förutom att den är knäckig så använder jag pepparkakskrydda istället för kanel. Det gör den extra god!

Här kommer receptet:

  • 6 äpplen
  • 150 gram smör
  • 3 dl havregryn
  • 2 dl socker 
  • ½ dl ljus sirap 
  • 1 ½ dl vetemjöl
  • Pepparkakskrydda (blir godare än kanel…)

Sätt ugnen på 175 grader.
Smält smöret i en kastrull och rör sen ner övriga ingredienser förutom äpplena. Låt detta sjuda någon minut så att det ”knäckar” till sig. Under tiden skalar du, kärnar ur och skivar äpplena. Lägg dem i en smord ugnssäker form. Strö pepparkakskrydda över äpplena. Täck sen med den knäckiga smeten. In i ugnen i ca 30 minuter. Servera med vaniljsås eller glass.

Täckt mark täcker!

marktackare

Från vänster till höger: Murgröna, rosenplister, revsuga, murreva, vintergröna och gråtimjan

Jamen, kom igen. Hur svårt kan det vara att bestämma sig? Väldigt svårt ska jag tala om för dig! Jag pratar återigen om vår framsida som ska bli med marktäckare. Ytan är stor och jag vill vara säker på att jag väljer en som håller måttet. Därför har jag testat några olika. Kruxet är att alla sex(!) verkar trivas bra trots att några inte borde göra det med tanke på förhållande. Och genast blir det svårt för tant T att välja.

Först ville jag ha revsuga, sen vintergröna, sen murreva och sen gråtimjan. Sen gick det ett tag och jag kom att tänka på rosenplister. Det skulle göra sig fint mot det silvriga silverpäronträden (som ska planteras nästa år), fjärilsbuske och lavendeln längs stenarna. Därefter fick jag murgröna i tankarna. Tänkte att det kan ju aldrig bli fel. Nu vet jag inte vad jag vill! Värsta velpottan.

Jag är medveten om att några är riktiga ”ogräs”, men t.ex. är murrevan väldigt lätt att rensa bort. Har du några erfarenheter av ovanstående växter på en stor yta?