månadsarkiv: maj 2014

Salvia ‘Caradonna’. Den bästa salvian?

salvia-caradona

Häromdagen kom jag hem med salviaplantor (‘Caradonna’). De salvior (‘Ostfriesland’) som står i höstrabatten ville sig inte förra året – ja inte förrförra året heller. De blev fula och skräpiga så fort de blommat över och även om jag klippte ner dem så kom de inte igen. Tråkiga.

Många bloggare skriver om Caradonnans förträffllighet så nu tänker jag försöka med dem istället. När jag delat mina nyinköpta plantor (jag gör nästan alltid det för att få fler) och traskade iväg till rabatten kom jag på att jag redan köpt ‘Caradonna’. I höstas. På växtutförsäljning. Så typiskt mig. Nåja. Det innebär bara att det blir många förträffliga salvior i år.

Har du salvia i din trädgård och i så fall – vilka ”sköter” sig bäst?

 

En doft av kakao vid mitt gabionbord – DIY

choklad-blomma

Varje sommar har jag chokladblommor i kruka. Främst för att dess mörkröda, nästan bruna, blommorna är tacksamma och blommar läääänge. Men också för att chokladblomman lever upp till sitt namn då den faktiskt doftar kakao!  Styrkan, eller intensiteten, i doften varierar under dygnet så man får se till att sniffa ofta.

I år står krukorna bredvid en solstol så man kan sitta länge och sniffa. Inte för att jag någonsin sitter i solstolen, men man skulle kunna…

 

gabio

Jag tror jag snöat in på bord i år för jag har redan skrivit inlägg om två bord jag själv tillverkat. Ett trädgårdsbord och ett hängande bord. Och nu till bord nummer tre. Ett helt oplanerat bord. Jag håller på med ett stenprojekt (mer om det en annan gång) och fick lite sten över. De hamnade i en av trådkorgarna som tillfälligt stod bredvid solstolen. När korgen var fylld kom jag på att jag precis gjort ett gabionbord. Som bordsskiva la jag en platt sten. Perfekt för en kopp te (eller kanske en sommardrink).

Se där ja. Ett gabionbord blir till!

Gabion betyder ”stor bur” på italienska och är helt enkelt burar, cylindrar eller boxar, som fylls med stenar eller cement.

Hängbröst och pionstöd

pionstod

Knopparna på den vita pionen ‘Festiva Maxima’ sträcker sig oväntat högt i år. Tror aldrig jag sett dem så höga. Visserligen inte lätt att se på bilden, men du får helt enkelt lita på mig. OM jag hade haft hängbröst hade knopparna faktiskt nått ändå upp till brösthöjd…

Pionerna (en ceriseröd okänd sort) som står framför de vita är inte så höga och inte heller så yviga så de klarar sig utan stöd. De vita däremot ”viker lätt ner sig” när de blommar. Som stöd för de svajiga pionerna har jag enklast möjliga. Bambupinnar och jutesnöre. Först sätter jag bambupinnarna (djupt för stadga) runt plantorna. Sen snurrar jag kraftigt, minst 1 cm tjockt, jutesnöre två varv runt pinnarna. På så sätt kan jag flytta upp snöret allteftersom pionerna växer. Enkelt och smidigt som sagt.

Vill man skoja till det kan man skruva fast t.ex. gardinstångsknoppar på bambupinnarna. Knopparna på bilden är alldeles nya, men det brukar inte dröja länge förrän de rostar. Då blir de mycket snyggare tycker jag.

Nu väntar jag bara på att pionerna ska slå ut i blom. Vackert så det förslår!

Hängande bord à la Ernst – DIY

hangande-bord-som-ernst

Ni som läst min blogg ett tag vet att jag under våren gått en träslöjdskurs. Det har varit så kul och här är ett av mina alster. Ett runt, hängande bord till soffan i pergolan. ”Barfotamannen” Ernst Kirchsteiger har gjort ett liknande, men mitt är mindre, troligen mer handgjort – och grönare. Min storlek passar perfekt för två kaffekoppar och några småkakor. Bordet hänger i vår pergola och det är förvånansvärt stabilt faktiskt. Riktigt praktiskt.

Tyvärr var jag klantig nog att glömma det då obehandlade bordet ute när det regnade. Inte så smart eftersom brädorna slog sig. Så nu är det runda bordet inte är lika ”perfekt” som det var ursprungligen. Men, men. Snyggt är det ändå tycker jag.

 

hangande-bord-som-ernst-2

Hängbordet behöver strykas en sista gång som man kan se om man kikar noga, men det kom nåt annat emellan. Ett uppfriskande regn.

Lustigt hur ögat kan luras. Bordet har samma mörkgröna kulör (NCS S7010-G50Y) som benen på soffan, men visst ser det ut som att det har samma kulör (Herrgårdsgrön från Nordsjö) som själva soffan?

Tanken var att benen på soffan skulle sågas av så när jag målade soffan för något år sen struntade jag helt enkelt i att måla benen. Sen kom vi på att benen behövs utifall soffan ska användas ståendes på marken igen. Om den då är utan ben blir det inte så lätt… Så nu är benen målade i den mörkare gröna eftersom det var den jag hade hemma. Tycker det blev kul. Lite dip dye (när man doppar det man målar i färgburken för att få olika kulörer) över det.

 

hangande-bord-som-ernst-3

Ilex- och buxbomsklot, rödbladiga alunrut, hostor, låga miskantusgräs, brokbladig lungört, ljusrosa stjärnflocka, hasselört samsas i fina rabatten. Och utblommade tulpaner, Spring Green.

När jag sitter i soffan och tittar till höger vilar jag ögonen på en av rabatterna jag gjorde sent i höstas. Den har blivit över all förväntan och jag är jättenöjd med den! Får visa fler bilder från rabatten en annan dag. Idag är det fokus på hängande bord. Och målning av väggarna i badrummet i källaren. Hade glömt hur jobbigt det är att måla putsade väggar. Roller är inte att tänka på utan det är pensel som gäller. Men bra blir det!

 

”Vardagsmötet” i tidningen Norran

tamara_bengtsson_vardagsmotet

Foto: Joachim Stenbäcken (sambon). Han har tidigare jobbat som journalist i många, men det här var första gången han fått en bild publicerad i en tidning. Stolt var han!

Är det du som bloggar om Solsidan? Ja, det är jag. Ungefär så började telefonsamtalet jag fick från en journalist på Skellefteås lokaltidning Norran för en dryg månad sedan. Om jag förstod journalisten rätt är ”Vardagsmötet” en artikelserie om utflyttade Skelleftebor. Typ mig. Jag är uppvuxen i Skellefteå och bodde där från det jag var sex till jag var 24.

I morse ringde min mamma och berättade att artikeln var i tidningen. Huvuddelen av artikeln i papparstidningen finns nu att läsa på Norrans hemsida.

 

tamara_bengtsson_vardagsmotet2

Det var väl här nånstans jag satt när sambon tog förra bilden?

Det har hänt en del i trädgården sedan bilden i tidningen togs. Alliumlökarna blommar, hängmattan har hängts upp (och gungats i), pionerna har stora knoppar, timjanplantorna mellan plattorna blommar alldeles snart, lavendeln är på gång. Osv…

När jag ser bilden blir jag påmind om att spaljén flyttats en bit (Av mig. Inte av sig själv). Tanken var att jag skulle så luktärtor som skulle klättra uppför spaljén. Hm. Det har jag helt glömt bort för fröpåsen ligger fortfarande i frölådan. Kanske nåt att ta tag i under morgondagen.

Det är jag värd. En japansk blodlönn.

japansk-blodlonn-1

En japansk blodlönn, acer palmatum ‘Atropurpureum’ är nu det man fäster blicken på när man kommer in på vår uppfart. Läckert!

Kanske låter detta både drygt och otacksamt, men visst är de bästa presenterna de man ger till sig själv? När jag nu lyckats knipa drömjobbetSölvesborgshem var jag värd precis det. En present till mig själv. En japansk blodlönn har länge stått på min önskelista så det fick det bli. Jag är medveten om att den inte får de bästa förutsättningarna med tanke på jordmån, men ett försök är det allt värt. För hur snygg är inte lönnen på en skala? Mycket.

 

japansk-blodlonn-3

I bakre delen av rabatten finns rosa ormrot, revsuga, rödbladig alunrot, daggkåpa, buxbomklot, ett miskantusgräs. Och kanske nåt mer som jag inte kommer ihåg just nu…

Nu står det här lilla trädet/busken i rabatten bakom glanskörsbärsträdet (‘Prunus serrula’) i rabatten som sträcker sig från slutet av vår uppfart och längs hela baksidan av garaget. Rabatten fixade jag till förra året så den är fortfarande ”på gång”. Under blodlönnen kommer det att vara marktäckare. Både daggkåpa och gulblommande penningblad. Penningblad. Är inte det ogräsvarning på det tänker du? Jo, det sprider sig snabbt men revorna är hur lätta som helst att dra bort så det är inget problem. Sen ser jag att ett och annat frösått alliumklot också vill vara med. Helt ok de med.

Rabatten har en gång av täckbark mot häcken och grannen. Det är för att sambon ska kunna säga hej till grannens hund Sally utan att trampa ner en massa växter. Sally är kär i sambon. Och sambon är kär i Sally. Och i mig. Hoppas jag…

 

bakom-garaget-2014-5

Här är en överblick av hur rabatten ser ut. Eller hur den såg ut i början av maj. Bilden är nämligen en av månadsbilderna. Lönnen är planterad bakom trädet du ser på bilden. Nu håller vi tummarna för att både lönnen och jag ska trivas på våra nya platser.

Myror (läs: myrjävlar). Hur blir man av med dem?

myror-odlingslada

Vet inte hur det ser ut hos er andra med trädgård i år, men här på Solsidan är de ÖVERALLT. Myrorna! Bl,a. verkar odlingslådorna vara hett eftertraktade. Detta har fått till följd att fåglarna gör stora utgrävningar i lådorna på jakt efter myror. Det är i alla fall vad jag tror (kanske vet du?) eftersom det bara är grävt runt i kanterna där de flesta myror ”bor”. Grönsakerna får alltså vara i fred. Alltid nåt…

När jag vill bli av med myror under plattor brukar jag blanda myrr i kokhett vatten och hälla ut det mellan plattorna. Funkar oftast väldigt bra eftersom myror och ägg dör på studs.

Eftersom det inte känns lockande att strö/vattna med Myrr i odlingslådorna var det till att hitta på nåt annat. Jag använde malen kryddnejlika. Alltså kryddan som finns i butikens kryddhylla. Jag strödde ut nejlikor runt kanten gick sen in för att ladda vattenkokaren. När jag kom tillbaka en kort stund senare var det febril aktivitet UT ur lådorna. Av bilden att döma ser det inte så värst aktivt ut, men de flydde verkligen ur lådan.

 

myror-odlingslada-larv

När jag står där och betraktar de små liven kommer några av myrorna plötsligt utbärandes på en död larv (klematisbladstekel?). Varför göra sig omaket att ta med sig den ut? Någon som vet?

 

myror-odlingslada-larv2

Imponerande snabba var de i alla fall på att ta ner larven på marken för vidare färd mot nytt boende. Men se. Av det blev intet. För där stod tanten med vattenkokaren. Need I say more?

Alla myror vill vi så klart inte bli av med, men i odlingslådorna vill jag inte ha dem. Vad gör du mot ovälkomna myror i trädgården? Använder du hett vatten, mald nejlika, kanel, Myrr eller har då något annat bra tips?

 

Stort tack för alla glada hejarop om mitt nya jobb som jag skrev om i förra inlägget!

 

Ja, jag har fått jobb

tulpaner-i-mitten

Finaste tulpanmixen för året står fortfarande stadigt efter några dagars regn: Queen of Night (den mörka), Pink Diamond (den rosa) och Magic Lavender (lila med vita strimmor). Inte för att bilden har något med dagens inlägg att göra, men den är ju fin!

Idag blev allt klart. Jag har fått jobb! Jippieayyaaayyyeeeaaa! Och inte vilket jobb som helst utan ett där jag får med jobba med det jag tycker är allra roligast. Bostäder och webb/marknadsföring. Det är en heltidstjänst på det kommunala bostadsbolaget Sölvesborgshem. Jag är såååå glad :)

Den 3 juni börjar jag. Det är ju snart! Herregud. Jag kommer vara helt slut de första veckorna. Inte för att jag direkt dragit benen efter mig det knappa året jag varit arbetslös. men tempot är kanske ändå lite lägre än när man jobbar.

Det innebär så klart att trädgården kommer att få mindre fokus framöver. Antar att både mördarsniglar och ogräs jublar!

Två är nästan noll

kullen-maj-2014

Snart är kullen täckt av marktäckaren Vintergröna istället för åkervinda. Bakom kullen planterades en thujahäck förra hösten så om något år slipper jag se grannens halvrangliga ”plank” och gunnebostaketet.

Äntligen! Slitet med kullen längst ner i trädgården har börjat betala sig. När vi flyttade hit (hösten 2010) var här ingen kulle utan en igenvuxen köksträdgård med maskrosor, åkervinda och diverse andra trevligheter. Rena rama djungeln.

”Köksträdgården” hyvlades bort med hjälp av en grävskopa och sen har kullen skapats av mestadels upp- och nervända tuvor av gräsmatta. Ovanpå tuvorna några lager med tidningspapper och överst planteringsjord. Som marktäckare planterades vintergröna, ‘Vinca minor’, som jag fick i massor av givmilda Ulrika. Är det inte toppen att få plantor bara så där?

Under tiden vintergrönan jobbat med att bre ut sig har jag jobbat stenhårt med att rensa ogräs eftersom rötterna från ogräset så klart inte försvann med grävskopan. Vet du hur långa rötter åkervinda har? Inte. Vi snackar flera kilometer! Suck. Jag vill inte ens tänka på hur många timmar jag lagt ner på den här kullen.

 

lupiner-fina-blad

Men som sagt. Hårt arbete lönar sig. När jag rensade idag hittade jag bara TVÅ plantor/revor av åkervinda. Två. I princip ingen alltså. Och inte bara det. Vintergrönan täcker snart hela kullen. Och jag är så jäkla nöjd.

Ett ”ogräs” som jag däremot låtit vara kvar på kullen är lupinen. Fast bara en planta. Förutom att bladen är snygga hela säsongen brukar den bli så fin när den blommar. Efter blomning klipper jag bort fröställningarna så att den inte sprider sig.

 

amerikansk-strimlonn

Framför kullen planterades en enstammig amerikansk strimlönn, Acer pennsylvanicum, förra våren. Blomhängena är söta men stammen är det bästa med den här lönnen. Olivfärgad och vitrandig. Lite som en gurka :)

Om du vill veta mer om hur jag ”byggde” upp kullen kan du läsa alla inlägg om just kullen.

Klematis ‘Miss Bateman’ på uppgång

miss-bateman-alunrot

Klematis ‘Miss Bateman’ tillsammans med alunrot ‘Cinnabar Silver’ (tror jag). Och ett och annat blad av den brokbladiga lungörten som uppenbarligen undkom min rensning förra sommaren.

Visst är det nåt speciellt med ljuset när det precis har regnat? Den här bilden tog jag (nästan) med livet som insats. Jag ”knölade” in huvudet i spaljén för att kunna fotografera klematisen ‘Miss Bateman’ från ovan. Det visade sig vara lättare att knöla in huvudet än att knöla ut det. Mycket smartare – och betydligt enklare – hade ju varit att bara stoppa in armarna och klicka av några bilder. Om du fattar. Skyller på att jag inte riktigt hade vaknat.

Tyvärr var vi tvungna att klippa ner klematisen helt i höstas när vi målade om huset. Eller rättare sagt, vi råkade köra över den (och bryta alla grenar) med skyliften som vi hyrde. Det var inte heller så smart gjort. Men, men. Huset blev ju målat…

Några knoppar finns redan fastän den sköna missen inte hunnit växa sig så hög. Hoppas, hoppas ändå hon bjuder lite blomning senare i år. Precis som hon brukar göra.

De snygga(?) klädnyporna använder jag som temporärt stöd till klematisens tunna grenar innan de börjat snurra in sig i spaljén. När grenarna fått fäste, vilket ju går fort, tar jag bort klädnyporna.

 

allium-hav-pa-g

Här ser du vårens första alliumlök i blom. Kompisarna till den här är inte långt efter så snart har vi alliumhav här på Solsidan. Me like!