För ett tag sedan skrev jag om den spridningsvilliga pionvallmon. Efter morgonens fotorunda är jag glad att jag lyckats hålla rensarfingrarna i styr. För just nu är vallmon en fröjd att skåda oavsett om de blommar, är på väg att blomma eller redan har blommat ut. Här en bildkavalkad från morgonen vilket så klart blir utrist för dig som inte gillar vallmo – eller närbilder. Men härda ut, nästa inlägg kanske blir om något du gillar.

Hoppla. En ”bastard” i rött.

Det är nu man skulle haft ett macroobjektiv så man kunde fånga humlorna och bina ännu bättre. Vi kan i alla fall vara överens om att de små liven har fullt upp att förflytta sig från vallmo till vallmo. Jobb, jobb och mera jobb…

Vallmo och klotlök trivs bra ihop. Klotlöken ’Allium Sphaerocephalum’ planterade jag i höstas och de ska jag definitivt ha fler av.

Jag har märkt upp vilka vallmoplantor som är ljus-, mörk resp röda utifall någon vill ha frön.

Skulle nog vilja påstå att jag är en rensare av rang. Garderobs- och källarrensningar hör till en av de inomhussysslor jag tycker är kul. Och ogräsrensning kan ibland (inte alltid – men ibland) vara rena meditationen. Överhuvudtaget gillar jag sortering i alla dess former. Det är nog lite nördvarning på mig…

Utomhus kan jag däremot ibland ha svårt att skiljas från sånt som inte är planerat eller som inte riktigt ”hör hemma” i trädgården. Nu menar jag inte ogräs för de har jag inte alls svårt att skiljas från.

Däremot har jag svårt att bestämma mig angående dessa. Soffan som inte ryms inomhus och den frösådda röda vallmon. Jag både vill och inte vill ha dem kvar. Kan inte bestämma mig.

Soffan hamnade till slut i trädgården istället för på tippen. Förra året sådde jag sommarblommor i den och det verkar som de frösått sig för där är plantor på gång i alla fall. En rabarberplanta har jag också satt ner på test, men troligen är det för grunt för rötterna. Vi får väl se.

Vallmon då. Den spridningsvilliga. Tja, vad säger man. Den är vacker! Den är somrig! Den är helt enkelt svår att göra sig av med.

Och snart blommar de här finingarna. Ljuvliga va? De lila är ju ÄNNU svårare att rensa bort än de röda trots att de kommer upp mellan plattorna i gångarna och på diverse andra ”icke önskvärda” platser.

Jag har bestämt mig. Jag trotsar mitt sorterings/rensningsberoende och vänder bort blicken (tjuvkikar bara titt som tätt) en vecka eller två. Lagom tills dess att de har blommat över. Sen ryker de…