Nyfiken i en strut

syren

Är syrenen på framsidan på väg att vika hädan? När jag hämtade tidningen i morse tyckte jag nämligen att den lutade mer än tidigare och när jag ruckade på den gav den med sig (eller vad man nu säger). Inte bra alls – antar jag. Vad gör man? Stöttar upp det och håller tummarna? Funderar på om det kan vara röta, men mitt otränade ögat kan inte se något som verkar konstigt. Hur ser man sånt? Tacksam för tips!

Lika gott åt den där fula syrenen kanske du tycker.

Men när vi köpte huset drog vi bl.a. nya vattenledningar, dränerade och isolerade källaren och i samband med det tog vi bort allt på framsidan. Förutom den lutande syrenen som jag ville behålla. Jag tycker den är operfekt charmig och har vacker blomning. Den är, i mina ögon, absolut inte ful.

På bilden ser du att den varit betydligt större och det är ingen överdrift att säga att den är mycket hårt beskuren. Typ ”klippt rätt av”. En granne berättade att den gamle mannen som bodde här tidigare helt frankt sågade av syrenen en dag. Nyfiken som han var skymde syrenen nämligen ”utsikten” från sovrumsfönstret. Ja, vi är ju alla olika :)

Ljus i vårt hus

taklampa

När man ser den så vet man – det är den jag vill ha! Jag pratar taklampa över köksbordet. Lampan vi har idag har varit ett (i-lands)problem hela vintern eftersom den inte gett tillräckligt med ljus över vårt långa Norden-bord. Har letat både här och där, men inte hittat nån annan lampa som gett mig den där wow-liksom-känslan. Förrän igår då, på ellos.se. Stilren, vit, lite retro med ”symaskinssladd”. Klickade hem två stycken så vi får gott om ljus. För det är ju precis NU vi behöver det, när vårljuset är på ingång. Ähumm…

Förresten. Är det någon därute som har friat idag? Grattis i så fall! Hoppas du fick ett ja ;)

Bilder från förr

kok-plantan

Lite minnesbilder från mitt förra hus: Luckor från IKEA, som jag handmålade med pensel för att få det rätta stuket. Bänkskiva i vitoljad björk. Beslag från Indiska. Golvet är lutat och vitoljat. Fondtapeten är från Åhlens.

Äntligen börjar jag bli klar med rensningen av foton. ”Projektet” har pågått sen i somras. Men ja, du vet själv. Tråkiga uppgifter tenderar att ta tid eftersom det alltid finns nåt kuligare att göra. Typ titta på när fröerna gror. Eller nåt.

Men en rolig sak med rensningen är att tankar på hur det var i mitt förra hus ploppar upp. T.ex. minnet över hur det var att ha ett riktigt gammeldags skafferi (dörren på nedre bilden). Förutom ett skafferi som slukade hur mycket som helst saknar jag bl.a. de djupa och kraftiga fönsterkarmarna i trä. Underbara! De vi har här är bara pjuttfuttiga och skitmesiga :(

Jag saknar inte huset (om man nu kan göra det med ett hus), trots att jag var tokkär i både det och trädgården. Fortfarande finns det som sagt några detaljer som jag kan sakna emellanåt, men när de tankarna kommer brukar jag trösta mig med att jag fick (riktigt) bra betalt när jag sålde ;)

Hårigt värre…

daggkapa

Det är inte mycket grönt i trädgården ännu men snödroppar, krokusar, kärleksört, vallmo och pioner har sagt ”titt-ut”. Sånt blir man ju glad av! Hittade en hårig daggkåpa också. Faktum är att jag aldrig tänkt på att de är håriga förrän jag såg bilden. Tänk vad man lär sig av trädgården :)

Apropå lärdom. Ojoj vad Alan Titchmarsch lärde mig mycket igår. Alan är programledare för How to be a gardener som jag tipsade om i förra inlägget. Jag såg hela första säsongen igår. Kunde inte slita mig ;) Är du det minsta trädgårdsintresserad – se den!

Jag har också lärt mig att en/två/tre katter gillar att skita i vår trädgård. Sånt blir man mindre glad av…
Bl.a. har vi en gång som är täckt med täckbark. Det verkar vara kattfavvestället nr ett att böka runt och skita i. Skit i nån annans trädgård säger jag! Nån som har nåt tips?!

Vitvaruvajsing

frys_trasig

Vår frys har kört sitt eget race sen, ja, typ när höstanemonerna blommade… Rätt länge alltså. För det första lät den som en j-a skördetröska, för det andra pendlade temperaturen mellan -5, -8, 0 och -11. Hur svårt är det att ringa en kylreparatör kan man tycka? Uppenbarligen väldigt svårt eftersom det tagit oss ett drygt halvår. Pinsamt!

Men i början av förra veckan fick jag nog! Mejlade via leverantörens hemsida, det tog max 30 sekunder. Två dagar senare var reparatören här.

Efter att ha tagit ut lådorna ur frysen säger killen: ”Ähum. Är det kanske så att ni glömt dörren öppen någon gång? När det varit varmt ute?”
”Öhh. Ja. Det hände nog vid två tillfällen i somras. Hur så?”
”Frysen är ju full med is. Ni måste stänga av den i två dygn  så allt vatten verkligen rinner ut”
”Jamen, vad då två dygn?” säger jag och känner mig korkad fast jag läst manualens alla leta-fel-tips. ”Det står inget om det i manualen. Och det är ju en no frost! Den behöver väl inte frostas av?!”
”Nu stänger vi av den så hoppas vi att det rättar till sig” säger reparatören med tendens till lilla-gumman-det-här-förstår-du-ändå-inte-röst.
”Jaha. Då gör vi väl det då…” muttrar jag.

Två dygn senare slår vi på frysen igen.
Och oh la. Knäpptyst och med en konstant temperatur på -18 grader!

Bra ju. Men jag blir så sur på:

  1. Att det ska ta ett halvår innan jag får tummarna ur
  2. Att inte leverantören kan skriva: ”Om du glömt/missat stänga dörren. Gör så här…”. Vi är väl inte de enda i världen som glömt stänga dörren?

Kuber i kvadrat

gatsten

Häromdagen knackade en, för oss, okänd granne på dörren: 
– ”Hej. Vi har två-tre kvm gatsten över. Ni verkar ju gilla sten! Tänkte att ni kanske vill ha dom?”
– ”Jamen, absolut! Tack och tack igen” säger jag.

Samtidigt tänker jag:
Var lägger vi dom då?!?! Äsch, det löser sig. Gratis är bra!

Rullar skottkärran till grannen och ser då att det är många stenar. Riktigt många stenar. Här är inga tre kvm, snarare 10! Grannen kan inte sin geometri han.

Snabbt insåg jag att stenarna, med viss komplettering, räcker till golvet i pergolan. Vi frångår alltså tidigare tagit beslut om att lägga trägolv i pergolan. Ja vaddå, man kan väl ändra sig?!?

Återstår nu ”bara” den lilla detaljen med vem som ska lägga stenen. Lotten(?) föll på mig om någon undrar. Antar att det blir en del slitande, svärande och ojjande innan det är klart. Men tjoho så snyggt det kommer att bli! Och så kul jag kommer att ha. Intalar jag mig… ;)

Maria och jag

cykel

En sax, några buntband, plastblommor på kvist och en cykelkorg. Och en cykel så klart! Mer behövs inte för en enkel pimpning av tvåhjulingen. Du kan ju smacka på med plastblommor modell större men jag nöjer mig med små körsbärsblommor(?). Man vill ju inte verka vräkig… ;)

Kanske minns du att min cykel blev stulen av en ”pissmyra” för ett tag sedan, men nu har jag äntligen köpt en ny. Det blev en 7-växlad Crescent Maria köpt på Mohlins. Ingen racer direkt men den lättrampad och skön att cykla på. Jag är nöjd!

Buntband förresten. Det är fiffiga grejer som man kan använda till mycket. I vintertider kan man t.ex. köra med Mac Gyver-metoden. Visst är det en smart idé av Börje ;)
Själv nöjer jag mig med blommor på min cykel. Det är ju ändå snart vår…

Blåljuset på

lysror

Nu ska det banne mig frösås! Om jag bara tror tillräckligt på det kommer det, till skillnad från tidigare år, att lyckas i år. För vad skulle egentligen kunna bli fel efter att nedanstående lista fått ”check”?!?

  • Lysrörsarmatur – som jag själv byggt och kopplat ihop.
  • Lysrör-som-frösådden-gillar
  • Timer inställd att lysa 13 timmar per dygn
  • Frön av jätteverbena uttagna ur kylförvaringen
  • Såjord+Vermiculit+Fukt
  • Plast som täcker sådden (ska sätta allt i en plaslåda imorgon)

Imorgon ska jag peta ner vit lavendel ”Ellagance Ice”, grekvädd och stjärnflocka. Sen ska tålamodet testas när det ska vattnas, pratas med, väntas och duttas. Spännande! :)

Och oj så lättlurad jag var på Växthuset idag då.
– ”Du ska inte ha en stril att sätta på en pet-flaska? Det är så lätt att dränka frösådden annars!”.
”Dränka dem? Näe, näe, men vänta nu. Det kan jag ju inte riskera?” tänkte jag. Och köpte en stril.

Så nu har tanten en stril. Den kostade inte många kronor, men det går ju lika bra att använda en av de sprayflaskor jag redan har. Varför går jag på ”såna lätta”?

Som små(?) spermier…

stappsalvia…kikar nu de första skotten upp i källarens blåljusrabatt.  

Stäppsalvian ”Ostfriesland” vann titt-upp-kampen bland frösådden av lavendel, jätteverbena, stjärnflocka, styvmorsviol och purpurklätt. För den som är en fena på förodling är det kanske helt naturligt att stäppsalvian kommer först. Vad vet jag? Men det kan kvitta. Jag blir så glad, så glad att nåt grönt överhuvudtaget tittar upp! Väntar nu med spänning på vem som blir tvåa respektive trea i titt-upp-kampen… 

Under tiden jobbar jag hårt för att inte dränka och/eller kväva de små liven som visat sig.

 

Bohemian Chic

budget-lyx

För många år sedan fick jag ett skåp av en granne. Eller rättare sagt, jag räddade skåpet från att kastas på tippen. Gjorde ett ryck med värmepistolen för att få bort den fula färgen, men jag gjorde aldrig jobbet klart (som du ser överst till vänster). Tanken på att slipa ner och måla om skåpet har slagit mig flera gånger sedan dess, men mer än en tanke har det inte blivit. Skåpet fyller ju sin funktion ändå…

I tidningen Allt i hemmet läste jag om en av årets inredningstrender: Bohemian Chic – en stil att bli kär i.
I reportaget fanns bl.a. en bild på ett ”patinerat” lyx-skåp som var i stil med mitt icke-färdiga-skåp (iaf om man tänker kreativt ;)). Mao var det bra att den där tanken stannade vid en tanke för annars hade jag inte haft en hot trendpryl i vardagsrummet. Wow liksom!

Ännu mera wow blir det när jag tänker på att mitt skåp kostade noll kronor medan lyxvarianten kostar 9 595 kr.

Det är lite svårt att se på bilden, men det mönstrade blockljuset som står till höger på lyx-skåpet kostar 2 850 kr! Because it´s not worth it… ;) Eller?