Kanske var det ny fasad och ny kulör på huset som behövdes för att Constance Spry-rosorna skulle sätta fart? För efter ommålningen av väggen bakom rosorna har de skjutit rejält i höjd sedan blomningen i somras. Äntligen har grenarna nått toppen på växtstöden i armeringsjärn. Nästa år hoppas jag rosorna visar tacksamhet för sin nymålade omgivning genom att mjukt böja sina grenar över den övre ringen. Det kommer i så fall innebära tre maffiga ”rosparaply” på rad. Snyggt!
På en stege, eller om du helt enkelt lägger dig på marken, kan det bli roliga perspektiv och/eller synvillor. Som här. Det ser ut som om rosen är lika hög som grannens enar(?) vilket ju inte stämmer för enarna är sisådär trettioåtta meter höga (det är i alla fall vad de känns som – if du förstår what I mean ;)). För mig räcker det gott att mina Constance Spry blir tre meter höga.
Härligt, det har verkligen hänt mycket i trädgården denna sommare och det gillar vi.
Lackalänga trädgård är väldigt lönt att åka till men dom tar bara kontanter.
Kram Anna
Rosenparaply låter ju jättefint. Skulle jag också kunna tänka mig.
Kram
Tre meter räcker ju ganska långt. Kommer att bli supersnyggt!
Ha en riktigt trevlig helg.
Kram Ulrika
Oj, så snyggt det kommer att bli med dina rosenparaplyer! Rolig idé!
Kram // AH
Å äntligen ett vettigt tips för att få fart på rosorna! Strunta i koskit och rosjord, byt bara fasad och måla om!!!! Underbart!!:))))))