Etikettarkiv: sambon

Våra dagar i Prag

prag-2012_204070512

Så här tillbringade vi en långweekend i Prag:

Dag 1: Checkade in. Åt mycket gott på La Belle Epoque. Drack (nån) pilsner. RekadeKarlsbron i mörkret. Rätt folktomt = skönt. Semesterkänsla!

Dag 2: Trädgårdsutflykt till Vysehrad. Nja för trädgården. Ja för kyrkogårdens spektakulära gravar. Otroliga! Den badande damen (bild 1) såg jag på hemvägen. Cool! På eftermiddagen en guidad tur med svensktalande guide.

Dag 3: Besök på Staropramens bryggeri (bild 2). Kollade in utsikten från Petrin Hill (bild 3). Om man inte känner för ett ”benpass” kan man ta bergbanan upp. Vi gick. Ner tog vi bergbanan. Shoppade i Prags största shoppingcenter Chodov Center. Jag som normalt sett har bra lokalsinne gick vilse. Hmm… En fullmatad dag med många nya intryck. Trött!

Dag 4: Strosade runt på bl.a. Vaclavplatsen. Varmt! Drack semesterns dyraste latte… På shoppinghumör. Lyckades inhandla nästan alla ”fynd” i en och samma affär,Van Graaf. Mycket nöjd med mina inköp!

Dag 5: Hemresa. Trodde vi ja. Men icke. Både sambon och jag hade glömt att vi bokat hemresa en dag senare än de övriga. Vi är verkligen förvirrade! Bestämde oss för att testa ett annat hotell. Hittade ett bra erbjudande på femstjärniga Grand Hotel Bohemia. Hotellet låg vid Krutporten, ett för mig outforskat område. Mysigt. Slappedag i solen för sambon (bild 4) . Själv sökte jag skugga under parasollen. På kvällen såg vi VM-finalen i hockey på storbild på torget i Gamla Stan där man också hittar den astronomiska klockan. Kul! Med hockeyn alltså. Klockan är överskattad! Sov som en stock i de gudomligt sköna sängarna!

Dag 6: Hemresa. Borta bra men hemma bäst! :)

Bäst med Prag: Stämningen och atmosfären. De för oss billiga priserna. Kommunikationerna (supersmidigt med spårvagn o tunnelbana). De fantastiska byggnaderna. Kullerstensgatorna och gränderna – man hittar alltid någon ny. Får väl säga pilsnern också… Tillsammans med Dublin och Köpenhamn måste jag säga att Prag är min favoritsemesterstad. Åker gärna dit igen!

Tandfén

maskros-grasmattan

Vete tusan hur det gick till, men idag blir det ännu en närbild. Vill bara visa hur ledsna och hängiga de 7.239 maskrosorna blev när jag, med hårdhandskarna, drog upp dem med rötter och allt. Det kan dom gott ha…

Efter maskros-slakten var det dessutom absolut nödvändigt för mig att ta tag i ett av sambons icke gjorda jobb (vilket händer titt som tätt). Han har EN trädgårdsuppgift – klippa gräset. För två veckor sedan började jag. ”Älskling lilla, det är dags för premiärklippning av gräset. Det har du väl koll på?”. Nu ljög jag. Så sa jag INTE. Vad jag sa tänker jag inte skriva här, men det finns inte en chans i världen att han missat budskapet…

Det är asjobbigt att klippa en vildvuxen gräsmatta med handjagare. J-a skitsambo tänkte jag under nästan hela klippningen. Fast ilskan var bra i det här fallet, eftersom det gav lite extra kraft ;)

Lite synd om sambon är det ändå idag eftersom han opererat en tand och nu har värsta tandvärken. Stackars, stackars liten. Han hoppas nog att tandfén kommer med en peng som tröst imorgon, men vi får väl se om hon fortfarande surar över en icke klippt gräsmatta…

Kärt barn har många namn

dammsugare

Idag blev det dammsugare till efterrätt eftersom semlorna var slut. Som det kan bli! ;)

För att dammsugarna skulle bli EFTERrätt och inte FÖRrätt var jag nödgad att placera ut en kakvakt. Notera hammaren/klubban i vaktens vänstra hand – respekt! Superkvinnan (sprungen ur ett Kinder-ägg eller nåt) lyckades med konststycket att hålla sambons fingrar borta från kakfatet tills dess att middagen var uppäten. Gott jobbat!

Dammsugare säger jag som sagt. Men kärt barn har många namn: punschrulle, arraksrulle, tobruk(?), trådrulle, bagarskrap, 150-ohmare eller säkring…

Den gamle och havet

stenbacken-ganger-tva

Ni som läsar bloggen kanske tycker jag ibland är vass/kritisk mot min sambo, men det är oftast befogat. Jag lovar! ;)

Men som tur är (för sambon) finns det de som är lite mer positivt inställda. Igår var det handbollslandskamp här i Kristianstad och i det svenska laget spelar sambons systerson Jonathan Stenbäcken. I det svenska landslaget för länge, länge sedan spelade sambon. Med anledning av matchen, som Sverige vann, skriver Flinck nedanstående på Aftonbladets handbollsblogg:

Imponerades av Stenbäcken i går. Det gjorde Kristianstadpubliken också. Men så är de också vana vid att vråla ”Stenbäcken” sedan morbror Joachim ”Kimmen” Stenbäckens glansdagar i IFK.
Fångade både Jonathan och Kimmen på bild efteråt.

Kisspaus

kallare-gastrum_fore-efter

Så där ja! Nu kan de komma – våra övernattningsgäster. 

Den del av källaren som ska vara gästrum är nu röjd, städad och sovbar. Äntligen! Visserligen har inte våra tidigare gäster tagit någon större skada av att få sova på en uppblåsbar madrass i vardagsrummet, men nu får de ett eget plan för sig själva.Nattkissare får dock pallra sig upp på bottenvåningen eftersom badrummet i källaren ännu inte är klart. Man måste ju ha några nya projekt att ta tag i… :)

Ibland (faktiskt ganska ofta) har jag lång startsträcka, men när jag väl kommer igång såkör jag på tills jag stupar. Har inte varit utanför huset på hela lör- och söndagen utan hållt mig under jorden och bara gått upp när jag behövde på toaletten eller käka. Det kan väl inte vara bra för hälsan? En hel helg helt utan frisk luft. Näe, hoppas på snar vår så jag kommer mig ut i friska luften igen!

PS
Tack sambon för att du var så snäll och förberedde lunch o middag för hela helgen innan du åkte på bror dins svensexa i Borås. Gulle! Det gjorde att jag inte längre är sur på dig för ”komplimangen” du gav härmodagen:
– Jag har stora lungor och du har stor rumpa. Det är därför vi kompletterar varann så bra! 

Dela lika…

alladin

Ett av mina allra första inlägg här visade en bild på hur det brukar bli när sambon ”delar lika”… 

Och nu är vi där igen! Man delar hyfsat lika tycker jag, medan sambon säger att den som äter flest bitar ur chokladasken på kortast tid vinner… Vad man vinner? Ja, inte vet jag, men han kan tävla i allt.

För att hinna njuta av bitarna innan de tar slut har vi (läs: jag) infört ett mycket simpelt, men väl fungerande system för att hålla koll på hur många bitar var och en ätit. Som du ser på bilden ligger jag efter…

Att jag sen bara tycker om fem av de tretton sorterna är ju en helt annan sak. Det är principen liksom! ;)

Nästan brottsoffer

Igår var sambon och hans mor och kollade IFK Kristianstad mot nåt lag (ja, jag är inte så intresserad så jag vet inte mot vilket). Strunt samma. Tjugo minuter efter matchslut ringer sambon hem:

– Du, bilen har blivit stulen!
– Va? Vad är det du säger? Är du säker?
– Vi har gått runt på parkeringen en kvart nu och vi hittar den inte…
– Jamen, vaddå ”gå runt”? Du vet väl var du ställde den?
– Öhh, näe! Men snart har alla andra bilar kört härifrån så då kanske vi hittar den.
– Ja, det får vi väl hoppas. Men jag kan ju inte göra nåt åt det just nu. Eller hur?
– Näe, det är klart.
– Ska vi säga så då? Eller?
– Ja, hej då.
– Hej då.

Det tog väl en halvtimme. Sen kom både sambon och svärmor hit i vår bil. Så skönt att den inte blev stulen, det var ju ändå rätt nära… Not!

Öl eller shopping…

…när man är i Köpenhamn? Ja, det var frågan idag. Skulle gissa på 30 % öl och 70 % shopping. För mig alltså. Sambon skulle nog vilja ha fördelningen 100/0, men med tanke på att jag tvingade honom att köpa ett par skor så blev det 95/5. För att trösta honom efter den ”påfrestningen” (han tvingades ändå prova två par innan han fick slippa ur butiken) bjöd jag på en Irish Coffee på ett typiskt danskt fik/pub/sunkhak. Fast hans lycka var kortvarig. På stället fanns nämligen ett Backgammon-spel. Jag vann TVÅ raka segrar. Hur lätt som helst!

En härlig weekend har vi haft. Suveränt för kropp, själ och kärlek.

kopenhamn

Tio minuter

klumpig_sambo

Har varit på ”turné” i gamla hemstaden Helsingborg i helgen. Det var, som vanligt, hur trevligt som helst att träffa Helena, Anna och Helen. Mysiga fikastunder i det gröna blev det. Och när vi fikade i Annas härliga trädgård lyckades jag dessutom tjata till mig några växter. Det tackar vi för :)

Jag har inte fikat hela helgen utan gjort nytta också. Hjälpte Helena, som flyttat tillbaka till sin gamla lägenhet, att packa upp kartonger och få i ordning i den nu totalrenoverade lägenheten. Hon verkade vara nöjd och tacksam för hjälpen!

Idag kom sambon hem efter road tripen. Trött och sliten var (är) han minsann. Inga fler missöden, skador eller olyckor förutom nyckeln-i-brunnen-historien verkade ha drabbat dem heller. Otroligt!

Men säg den lycka som varar. Det hinner inte gå mer än 10 minuter efter hemkomst förrän jag hör sambon tjuta ”Aaaaajjjj”. Denna gång var huvudet i vägen för takstolen när han skulle ta ut cykeln från garaget. Sambon är lång och taket är lågt. Borde han inte ha lärt sig det vid det här laget?