Smultronbacken

smultronbacke

Smultronbacke! Håll med om att det är något romantiskt (apropå förra inlägget) över ordet? Vår smultronbacke är än så länge romantisk enbart till namnet. Det är inte ens en backe utan bara en jordhög i hörnet längst bort i trädgården, dolt bakom pergolan. Den här jordhögen är rester från det pågående projeketet gräva-bort-gräsmattan-bakom-garaget-för-att-ersätta-med-marktäckare. Bitarna av gräsmatta vänds upp och ner och täcks sedan med tidningar i flera lager. Överst lägger jag jord eller bara täckbark. Det beror på vad som ska växa på högen. Smultron är inte så kinkiga så de får nöja sig med täckbark.

smultronbacke2

I hörnet växer redan massor med goda smultron och planen är att plantorna ska fortsätta bre ut sig över jordhögen. Förlåt. Smultronbacken!

Kan det vara så enkelt att ett vackert namn på ett fult hörn gör att man gillar det lite mer? Jag hoppas det i alla fall.

Det här grävprojektet gör att vi är ett steg närmre målet att ta bort all gräsmatta. Gräsmattan i hörnet som nu täcks med upp och nervända gräsmattebitar ”försvinner” och det gör också gräsmattan bakom garaget. Hej vad det går!

Glesbygdsromantik

glesbygdsromantik

Gårdagen var nog varmaste dagen hittills. Det var en riktig pust-dag! Sådana dagar är ”glöm inte att dricka” i princip det enda jag orkar tänka på. En tanke är tillräckligt liksom. Med tanke på den tanken var det kanske inte så konstigt att de flesta bilderna från gårdagens trädgårdsbesök hos Anna-Karin, Fröken Grön, visar vatten.

glesbygdsromantik2

Jag ville helst svalka mitt såsiga huvud i den stora snäckskalsdammen, men det hade nog inte varit så uppskattat av tanten som redan sitter där, och kanske inte av ägarinnan heller. Men visst är de coola, tanterna hos Anna-Karin?

Det var mitt första besök i Glesbygd, som Anna-Karin kallar det, och det var så kul att se allt i verkligheten! Alla loppisfynd och gröna (så klart) detaljer som jag tidigare bara sett på Anna-Karins blogg. Så många sköna, gröna rabatter. En del ordnade, färgkoordinerade och genomtänkta och en del lite vildare. Underbart och inspirerande!

Med på utflykten var också Marina och Karin. Och Anna-Karins närmsta granne Jessica. Vilket trevligt gäng trädgårdsnördar! Efter rundturen i Anna-Karins trädgårdsidyll och fika med godaste ananaspajen ever traskade vi upp för backen till Jessicas stora trädgård.

glesbygdsromantik3

Jessica och hennes familj har inte haft den kuperade trädgården så länge men här finns planer. Brist på idéer är det ont om. Men redan nu finns det mycket fint att titta på som t.ex. gamla och krokiga äppelträd.

Jessica har också fräckaste köksträdgården! Den är placerad på en stooor sula/platta av betong. Rufft och urbant. Fick tyvärr ingen bra bild på det, men tänk New York möter Glesbygd. Lätt att förstå vad jag menar va? Jasså inte…

glesbygdsromantik4

Och här. Under det stora trädet ska det byggas en pool. Det kommer bli bra det! Själv kunde jag mest tänka på hur skönt det varit om den redan varit på plats. Vatten, vatten, vatten…

Det vilar allt ett romantiskt skimmer över Glesbygd där Anna-Karin och Jessica påtar i sina gröna och inspirerande trädgårdar. Innan vi åkte tillbaka till storstan (nåja…) hinkade jag snabbt i mig några glas vatten. Det är viktigt att fylla på vattendepåerna i värmen. Glöm inte det!

Tack båda för att vi fick komma och hälsa på!

Villiga vallmo

vallmo-3

För ett tag sedan skrev jag om den spridningsvilliga pionvallmon. Efter morgonens fotorunda är jag glad att jag lyckats hålla rensarfingrarna i styr. För just nu är vallmon en fröjd att skåda oavsett om de blommar, är på väg att blomma eller redan har blommat ut. Här en bildkavalkad från morgonen vilket så klart blir utrist för dig som inte gillar vallmo – eller närbilder. Men härda ut, nästa inlägg kanske blir om något du gillar.

vallmo-5

Hoppla. En ”bastard” i rött.

vallmo-6

vallmo-4

Det är nu man skulle haft ett macroobjektiv så man kunde fånga humlorna och bina ännu bättre. Vi kan i alla fall vara överens om att de små liven har fullt upp att förflytta sig från vallmo till vallmo. Jobb, jobb och mera jobb…

vallmo-7

vallmo-1

Vallmo och klotlök trivs bra ihop. Klotlöken ’Allium Sphaerocephalum’ planterade jag i höstas och de ska jag definitivt ha fler av.

vallmo-2

Jag har märkt upp vilka vallmoplantor som är ljus-, mörk resp röda utifall någon vill ha frön.

I morse såg jag de första fjärilarna i trädgården. Jag har saknat dem. Även de är något som förgyller trädgårdslivet!

”Så länge”

Köksträdgården - juli

Här är den utlovade bilden på hur köksträdgården ser ut just nu. I lådan till vänster börjar en andra omgång av morötter, sallad och rädisor vara ätbara. Det är gott med egenodlat! Lådorna till höger är än så länge ”bebislådor” för sticklingar och växter på vänt. I stora odlingslådan finns också det vinkorksprydda armeringsnätet där luktärtor klättrar. I stålkorgarna till vänster om stolarna står rabarberplantor som jag fick av snälla Lantloppan. Bakom stolarna är en avenbokshäck planterad som kommer ge lite rumskänsla när den lummat till sig. Tycker nog att en hel del hunnits med sedan i början av april, då köksträdgården såg ut så här.

Ska bara och så länge är nog de två fraser jag använder mest när det gäller trädgården. Vet att många känner igen sig i den första frasen. Eller hur? Jag ska bara rensa klart, jag ska bara gräva färdigt, jag ska bara klippa det sista…

Fras nummer två, så länge, använder jag för alla provisoriska lösningar (det blir en del). Jag gör så här så länge… Planen är sen att en permanent lösning ska göras inom om en dag eller två. Hur ofta tror du att det blir så?! Typ aldrig.

Köksträdgården - båge ingång

I köksträdgården har jag två så länge-aktiviteter. Dels ingången till köksträdgården där jag temporärt satte upp en båge av s.k. bistål bara för att se hur det blev. Så länge liksom. Det blev inte så bra som jag trott, men ändå är den kvar. Så länge. Kvar är även solcellsbelysningen SOLVINDEN från IKEA som lyser upp bågen på kvällen. Så länge...

Köksträdgård - äppelkart

Den andra så länge-aktiviteten är den fula gröna rabattkant i plast som nu avgränsar avenbokshäcken från gräsmattan. Istället för fulkanten ska så småningom en snygg stenkant avgränsa. Men så länge får fulkanten vara kvar.

Köksträdgården står under ett äppelträd och just nu ramlar massor med äppelkart ner från trädet. Med tanke på hur den här karten landade verkar det vara bra kraft i kartens ”nerfärd”. Karten sitter som en smäck. Så länge.

Månadsbilder juli 2013

Ny månad, nya månadsbilder. Igen! Ja, jiiie, vad det går undan. Ber om ursäkt för oskärpan i framförallt bild ett och bild tre. Vet inte riktigt vad jag pysslade med idag. Även om jag inte drack en droppe sprit har jag kanske fortfarande ”sviter” efter nattsuddet häromkvällen. Man är ju inte 20 längre. Tack och lov ;)

Samtliga månadsbilder hittar du här.

1-tradack-kok-2013-7

2-fram-3dje-stenen-2013-7

3-njuren-2013-7

Pust! Sambons fyllde 50 år.

ikea-solig

Att nattsudda är inget jag är känd för direkt. Jag är alldeles för kvällstrött för att orka vara uppe länge. Igår däremot blev det väldigt, väldigt sent. Eller väldigt tidigt för att vara korrekt. Sambons femtioårsfest gick av stapeln och festen, för 52 glada och härliga gäster, blev en hejdundrande succé! Vi var inte hemma från festlokalen förrän tio över sex på morgonen. Eftersom jag inte hade möjlighet att sova mer än en och en halv timme börjar tröttheten nu ta ut sin rätt. Sitter nu och kämpar febrilt för att hålla mig vaken till sista delen av TV-deckaren Kommisarie Thornes ”Sömntuta”.

De senaste dagarna har mestadels bjudit på förberedelser för festligheterna. Så idag bjuds det ”bara” på en bild från trädäcket i kvällsbelysning. Jag är galen i IKEA:s utomhusbelsning SOLVINDEN eftersom den lyser upp så där lagom och soft. Här finns den på flera ställen i trädgården. 

Nu är det dags för sömntutan att se på ”Sömntuta”…

Mycket vin blir det…

stegros2

De utstickande yttersta järnen på ett armeringsnät är lätta att fastna/göra sig illa på. Som lösning på ”problemet” kan man välja det snabba sättet: att kapa dem med vinkelslip eller bultsax. Man kan också välja det långsamma – och snyggare – sättet: att sätta en vinkork på varje pinne/järn. Jag valde det långsamma. Men med tanke på min ringa vinkonsumtion kommer denna lösning att ta väldigt lååång tid. Men (trädgårds)ting tar tid som du vet. Så det är väl bara att härda ut ett glas vin då och då…

Just det här armeringsnätet står i en odlingslåda i köksträdgården. Nästa inlägg ska jag försöka (läs: få tummarna ur att fota den) visa hur köksträdgården ser ut just nu. Det har i alla fall hänt en del sedan i slutet av april då min make over av ytan bakom garaget var i fasen nästan-klar.

stegros

Om vi fokuserar på det som är bakom armeringsmattan ser man den vita rosen Polstjärnan som skulle ha klättrat så fint på den gamla stegen. Planen var att den skulle klättra uppför stegen, men som du ser är det inte så mycket ”klätter” att tala om. Rosen flyttades hit eftersom den inte trivdes där den tidigare stod, men den gillar uppenbarligen inte sitt nya läge heller. Den får bytas ut till en klematis istället. Det är nog ett bra byte, för hur smart är det att plantera ett taggmonster till ros i ett äppelträd som fortfarande ger massor med frukt? Jag hade nog lite otur när jag tänkte där…

Rosafluffiga Constance Spry

ros-rosafluff2

Tidigt i våras var jag orolig för att en av Constance Spry-rosorna inte klarat den tuffa vintern. Men nu blommar alla tre för fullt även om plantan i mitten fortfarande är aningens svagväxande jämfört med de andra. Och som de blommar! Hade jag tagit en bättre bild hade du förstått vad jag menar – nu får du nöja dig med den här ;)

På bilden ser du också mina växtstöd i armeringsjärn som jag skrev om för ett tag sedan. Varje obelisk är drygt två meter hög och kanske 50 cm i diameter. Nästa år hoppas jag att rosorna kämpat sig ända upp i toppen på växtstöden. Det kommer bli ursnyggt!

ros-rosafluff

Det är svårt att inte älska den rosa rosen Constance Spry! Dels för dess stora, täta och fyllda blommor som vid knoppning är mörkare rosa och för att sen vid blomning övergå till ljusrosa. Och doften. Den doftar starkt och sniffvänligheten är stooor!

pion-rosafluff

Blommar just nu gör också den här rosafluffiga pionen. Till utseendet påminner de om varandra. Rosen och pionen. Även den här doftar, men inte alls så starkt som Constance Spry.

Den här pionen räddade jag undan grävskopan när vi skulle dränera, men jag har ingen aning om vad den heter eftersom den fanns här när vi köpte huset. Någon som vet?

Blommorna är 8-10 cm i diameter och doftar svagt. Stjälkarna är stadiga och behöver inte bindas upp utan håller sig upprätta utan stöd. Den här pionen hade nog passat att ha i en pionhäck. Kanske en idé att lägga i idébanken för framtida projekt…

1 av 432 kryddstarka fåtöljer

kryddstarkt-albacken-ikea

För drygt två år sedan lanserade IKEA kollektion Kryddstarkt. På nätet står det att den röda rottingfåtöljen ALBACKEN gjordes i endast 432 exemplar. Om jag minns rätt var det bra sug efter hela kollektionen men speciellt efter fåtöljerna. Men kanske blev den inte så eftertraktad ändå eftersom det fanns några fåtöljer kvar – kraftigt nedsatta – på IKEA:s fyndhus i Älmhult tidigare i veckan.

Att det är en gammal kollektion spelar ingen roll så jag slog till. Kände på mig att den skulle passa perfekt i trädgårdsrummet Hökarängen där den får marktäckaren myskmadra runt fötterna. Och visst gör den det? Tröttnar man på att ha den som sittmöbel funkar den ju lika bra att använda som spaljé till luktärtor eller nåt annat ”klängigt”. Fiffigt va! 

Vill också passa på att önska dig en riktigt GLAD MIDSOMMAR!

Solarna som alltid lyser

husarknapp1Den solgula husarknappen är en krukfavorit. Husarknapp är en ”latmansblomma” som alltid får en plats i sommarkrukorna vid vår halvskuggiga entrén. På bilden står den tillsammans med bronsstarr. De trivs bra tillsammans. Jag glömmer ofta att vattna vid entrén men det verkar inte bekymra husarknappen, som bara fortsätter blomma. De gula blommorna ser nästan ut som solrosor i miniformat. Blomningen pågår hela sommaren och de utblommade blommorna behövs inte knipsas av. De bara försvinner liksom. 

husarknapp2

Här är husarknappen i en annan kruka tillsammans med penningblad (snart gul blomning även på den), en gulbladig starr och slideranka (plättar i luften). Som kompis har de fått ett fågelhuvud i keramik. Den pittögda pippin…

Som sagt. Vill du ha en ettårig gul sommarblomma som blommar hela sommaren? Satsa på husarknapp.

Självklart gillar jag inte bara att den blommar hela sommaren. Jag tycker också att den är fin. Många gillar inte gula blommor, men i lagom mängd blir jag glad av dem!