månadsarkiv: juli 2011

Akuten nästa…

 

getingboJa, jäklar vilket liv det var här igår eftermiddag!

Sambon skulle lägga undan några trädgårdsredskap i det som tidigare var cykelskjul. I taket på skjulet har vi ett getingbo modell större. Jag lovar, det är stort och vi har inte tagit bort det eftersom sambons teori är att ”våra” getingarna håller övriga insekter borta och inte heller går de på sötsaker/mat inom sitt eget revir. Och getingar från andra bon vågar sig inte inom våra getingars revir. Måste säga att det har funkat för vi har inte haft några problem alls! Förrän igår då…

Som sagt, supersmidiga sambon, knölar in sig i skjulet som har en takhöjd på typ 1,75. Jag står på trädäcket och gör ingenting när jag plötsligt hör världens vrål (sambon har röstresurser, det vet vi).

”Aj, så in i helvete! Aaaaaaaajjjjjjj…. Aaaaaajjj… Aaaajjjjj…”

Sambon har lyckats stöta huvudet i getingboet och nu har han ett gäng ilskna getingar efter sig! Chockad och rädd panikvevar han med armarna, sparkar och skriker (och vem hade inte gjort det…). Fortfarande kvar INNE i skjulet eftersom han tror att getingarna ska lugna ner sig. Det gör de inte!

Efter vad som känns som en evighet lyckas stackars sambon ta sig ut ur skjulet. Sambon först och galet ilskna getingar i ett band efter sig! Efter en helrunda i trädgården, fortfarande flaxande och skrikande, kommer sambon ut på gatan. Getingarna har äntligen gett upp och sambon är TIO getingstick ”rikare”…

Efter telefonsamtal till sjukvårdsupplysningen blev det direktfärd till akuten. Där blev sambon kvar i två timmar för observation eftersom det fanns viss risk för en fördröjd allergireaktion. Men det gick bra och sambon kom hem. Trött och lite matt var han minsann, stackarn!

Imorgon är det jag som ringer Anticimex.
Nu ska boet väck!

 

Gungeligung

hammock-upp

Bild 1: Tore och Carina grejade och fixade. Jag sprang mest in och ut i källaren för att hämta verktyg och grejor. Sambon kände sig lite i vägen, men han kom med glada tillrop…
Bild 2: Jojo, det här blir perfekt det!

Jag har ingen händig storebror. Jag har ingen storebror alls faktiskt. Men det har sambon! Perfekt när man behöver hjälp att få upp hammocken. Storebror Tore och hans sambo Carina var guld värda idag! Det är de ju annars också, men speciellt idag eftersom de fick upp hammocken nästan helt utan hjälp från oss :) Är inte det bra gjort?

Förutom två muttrar som lyckats försvinna är nu hammocken klar för gungning. Så härligt!

Stort tack för hjälpen!

Trötta fötter

icetea

Efter en shoppingdag i Malmö slappar syster och jag i eftermiddagssolen på trädäcket. Härligt med svalka från ett iskallt glas Ice Tea. Solen lyste med sin frånvaro i Malmö men här på solsidan lyser det som vanligt…

Jag kom hem med – inte en enda pryl faktiskt, men däremot med trötta fötter. Har skoskav och kan bara ha flip-flops, inte de bästa att gå länge i.

Gult från Sibirien

vallmo-gul

Ja, ända från Sibirien kommer inte den gula sibiriska vallmon på bilden nedan, men den är ändå rätt långväga ifrån. Nämligen från mammas trädgård i Skellefteå. Mamma har en backe full med gula och orange vallmo. Hur vackert som helst!

Syster tog med sig några av plantorna fint packade i ett mjölkpaket. 20-timmars resan med tåg har de klarat utan problem. Nu ska jag bara se till att få ner dem i jorden innan de vissnar.

Hoppas sen på bra spridning på kullen med ängsblommor!

Upp som en sol…

forsta-solrosen

Bild 1: Solroshäcken som den såg ut den 20 maj.
Bild 2: Idag, den 6 juli, är den hög och ståtlig.
Bild 3: Den allra första solrosen som blommar!

Så var den äntligen i blom, sambons allra första solros! Gul och ståtlig står den nu i det som är sambons allra första trädgårdsprojekt. Där det för ett antal veckor sedan bara var småplantor har nu en hel häck vuxit upp. Precis som han ville! Han är nöjd idag :)

Nu väntar vi bara på alla andra solrosor som ska slå ut i blom. Det är ju några stycken…

Till mamma

systrarna

Vet inte hur det är med dig men jag ogillar verkligen att vara med på kort. Har alltid gjort! Minns när jag och syster fick ställa upp oss inför fotografering. ”Jamen, le då”, sa mamma. Eller ja, så sa hon kanske inte, men känslan var så…

Idag kom syster på besök. Efter en nätt tågresa på knappt 20() timmar var hon här. Kul! Vi tog en tur till Åhus ikväll för att kolla in stranden och käka glass från Otto & Glassfabriken. Mums!

Jag hade kameran med mig men hittade inget kul att fota så det fick istället bli uppställning och leende för mig och syster. Lite som förr i tiden. Nu blir mamma glad.Inga stajlade bilder direkt, men vi är ju med båda två, på samma bild!

De ”vackra” leendena bjuder vi på ;)