Varje vår brukar jag klippa ner fjärilsbuskarna (Buddleja davidii: vitblommande ’White bouquet’ och lilablommande ’Pink Delight’). Men i våras ansade jag bara den vita eftersom den milda vintern gjort att busken i princip var vintergrön. Några grenar klipptes ca 20 cm från marken, några en meter upp och några grenar lät jag vara. Det här är helt emot ”regelverket” – men i sin egen trädgård gör man precis som man vill. Man måste ju testa!
Några av grenarna blev sticklingar och sattes ner i krukor. Sen blev det som det brukar. Jag glömmer. Varken vattnar eller gödslar. Fler som känner igen sig i det? Det är inte det att jag inte SER krukorna, för det gör jag. Jag registrerar dem bara inte. Förrän nu då. När sticklingarna faktiskt börjat ta sig rejält och det är dags att plantera dem.
Första frågan. Var då? Vet inte.
Andra frågan. Vilka är vita respektive lila. Vet inte.
Suck…
Så här ser den ansade busken ut just nu. Fjärilsbusken ser du i pergolahörnet, bakom de vita pionerna. Den har växt så det knakar! Om jag inte minns fel är pergolan två och tjugo hög och grenarna når högre än det. Fjärilsbusken blommar på årsskotten så om man inte alls beskär busken blir det till slut kala grenar nertill med blommor bara högst upp. Men den här har faktiskt knoppar på alla ”nivåer”. Om de sen orkar slå ut vet jag inte, men mitt test verkar än så länge lovande.