Kategoriarkiv: Entré och uppfart

Säsongsbyte

krattan-2

Enligt SMHI kom våren hit till Kristianstad redan förrförra veckan. Tänk va? Nu känns allt så mycket lättare! Lite sol, lite värme och dagar som blir ljusare och ljusare. Jäpp. Jag är glad och redo!

I tisdags var det dags att inviga den nya säsongen. Snöskyffeln förpassades till ett hörn i förrådet och istället fick krattan komma ut i vårsolen. Här skulle krattas singelgång! Inte för att det behövdes. Nej, det här var enbart en aktivitet för att få höra ”krasljudet” som för mig är ett tecken på att våren är här.

trappan-vittrad

Vid krattandet såg jag vissa saker som dolts av snön under vintern. Som t.ex. en entrétrappa som börjat vittra sönder. Lite googlande visar att lagning av en betongtrappa i detta skick inte är att föredra. Rekommendationerna som ges är istället att låta göra en ny trappa. Ok. Allt som står på nätet är ju inte sant, men jag suckar ändå högt när jag läser det. Det enda jag vill gjuta i betong är fågelbad eller trampstenar. Punkt!

Jag trodde jag var redo för våren. Men det var jag nog inte för senare på tisdagskvällen fick jag feber och influensa. Har legat däckad tills idag. Vet inte om det var vårluften eller trapph-tet som gjorde mig sjuk…

Blogg-semester

pippifagel

Med näsan över snöytan! Det var nog inte bara keramikfågeln vid entrén som överraskades av snön som kom i natt – och som ramlat ner från himlen nästan hela dagen. Så vackert och så mysigt! Jag har redan varit ute och skottat tre gånger. Inte för att det kanske behövdes alla tre gångerna, men man får passa på. Snön kan ju vara borta imorgon igen…

Själv tänker jag nu ta en veckas bloggsemester. Kommande vecka ska till stor del tillbringas på tåg eftersom jag ska på turné (låter coolare och viktigare än ”en massa möten på olika orter”) med jobbet.

Ha det bra så vi ses en annan dag!

Rotlöst

rotlost

I mitt nästa liv ska jag köra stora maskiner! Tycker det är skithäftigt och jag står alltid med ögon stora som tefat när vi har grävare här. Fascinerad över vilken kraft det är i maskinerna.

Som idag när F var här för att dra upp de gamla spretiga rosorna och jätteroten. Gigantroten som vi kämpat förgäves med drog han upp på typ 2 sekunder. Power liksom! Nu är den borta iaf. Skönt!  

Faktum är att jag var så frånvarande och fascinerad att jag svarade ”Javisst!” på F:s fråga om båda rosorna skulle grävas bort. Jag hade ju tänkt spara den ena… Suck!

Festiva Maxima

vit-pion

Kom hem ikväll efter två dagars bortavaro och oj oj oj vad det hänt mycket både här och där i trädgården på den korta tiden. Jag lovar! Jag ska aaaaldrig mer åka bort…iaf inte i samma veva som pionerna är på väg att blomma upp (inte blomma ut alltså…).

De vita (gigant)pionerna blommar, och doftar fantastiskt, i entrérabatten just nu. Den rabatten är den enda som finns kvar sedan förra ägaren, men eftersom jag inte har några planer för den ännu har jag inte brytt mig om den överhuvudtaget. Den har bara fått vara liksom. Med ogräs och allt. Ingen gödning, jordförbättring eller vattning. Men med tanke på växtkraften i bl.a. de pioner som finns i rabatten känns det som att ”den” couldn’t care less liksom…

En fråga: Vet du vad pionen med sitt rödstrimmiga inre heter. ’Festiva Maxima’ kanske?

Brandsäkrat

uterenen

När vi ändå är inne på djurtemat (se förra inlägget) så är det väl lika bra att fortsätta.

Jag har ju ett till ”animal” som julpynt! En ren (för det är väl en ren på bilden?) i zink inköpt på favoritbutiken Notre Dame i Köpenhamn. Jag är ingen som pallar gå och shoppa en hel dag och flänga runt i butiker, men på Notre Dame, där kan jag tillbringa en bra stund. Där finns massor med smått och gott att känna, klämma, vrida och vända på ;)

Kom förresten precis just NU på att jag köpte ett ugglehalsband där också. Undrar var det blev av. Hmm!

Vet inte om jag ska berätta det här eftersom jag skäms lite. Idag satte jag upp våra brandvarnare. Var det på tiden eller? Vi har ju bara bott här i ett helt år… Men du, alla golvlister är på plats! Inte illa va? Golvlister är ju annars en aktivitet som för många (har faktiskt hänt mig med) tenderar bli ett ”tidsödande” projekt. Fast monterade golvlister är ju inte så mycket till hjälp vid en brand…

Visualisering

host-trappa

Vår entré ser riktigt, riktigt tråkig ut. Jag har helt enkelt förträngt den och inte brytt mig om att fixa där. Men idag fick jag ett ryck när jag läste att Solhaga Garden hade 50 % på ytterkrukor. En tur dit blev det.

Bild 1: Kom hem med tre zinkkrukor och ett gäng växter. En riktig höstmix med bl.a. alunrot, fjäderborstgräs (ska helst stå i full sol vilket det inte är så vi får se om det klarar sig), ljung och cyklamen.

Bild 2 och 3: Med tanke på att det inte är så snyggt i övrigt runt entrén vill jag att du i ditt huvud visualiserar att:
– fasaden är hel, ren och snygg (tänk: vit liggande panel, supersnyggt!)
– trappan är lagad och fri från alger (tänk: ljusgrå grund och vitt källarfönstret)
– trappräcken är slipat och nymålat (tänk: vitt)
Visst blir bilden mycket bättre när du tänker så? Det tycker iaf jag… ;)

Fas ett klart vid entrén. Nu återstår ”bara” fas två: fixa ny panel på huset, laga och tvätta trappan och måla om trappräcket. Ja, du fattar ju själv att det lär dröja innan den fasen är klar…

Varken våg eller lod

soptunnebygge

Bild 1: Visserligen ser man fortfarande tunnorna men det ser iaf mer ordnat ut nu.
Bild 2: Den ser inte mycket ut för världen, men kommer snart att ha växt till sig. We hope!

Cotoneastern är nu planterad! Jag gjorde klart projektet med att bygga in soptunnorna idag. Det var ögonmått för hela slanten så i princip är inget i våg eller lod. Men det spelar mindre roll tycker jag eftersom armeringsnätet snart (hoppas jag!) kommer att täckas av cotoneastern. Skönt att kunna bocka av ett projekt som färdigt. Nu samlar jag mod och mental kraft för att tapetsera fondväggen i sovrummet…

”Bygget” kommer också göra tidningsbudet och brevbäraren glada eftersom postlådan nu fått en bättre placering. Som gammal brevbärare vet jag att felaktigt placerade lådor kan irritera.

Förresten. I veckan kom en kille från Anticimex och tog bort våra tre(!) getingbon. Så nu kan man gå in i cykelskjulet utan att vara speciellt vaksam. Trodde jag! Idag när jag skulle ta ut en spade svischade det till vid ena örat. Iihhh, skrek jag. Ut från taket kommer en koltrast. Troligen har han/hon sitt bo där. Är det inte det ena så är det det andra. *suck*

Kärt barn har många namn

Jag tycker mig ha googlat på alla ord man kan tänka sig: pilematta, bambuvägg, bambujalusi, piltak och säkert än fler ord. Men först idag hittade jag rätt och vassmatta är ordet! Hittade precis vad jag letade efter på Ekologiska Byggvaruhuset! En sån vi ska ha. Som tak över pergolan. Vassmattan kommer att strila ljuset och ge oss behaglig skugga när vi gungar i hammocken. Mattan har också blivit godkänd av sambon (han tror fortfarande att hans åsikt räknas)!

Idag har jag påbörjat ännu ett nytt projekt (man kan ju tycka jag skulle avsluta några först – innan jag börjar på några nya)? Iaf, projekt ”bygga-in-soptunnorna” är påbörjat. Har hamrat ner jordankare för glatta livet idag, men efter ett tag fick jag ge upp.Fick blåsor i handen. Man är ingen grovarbetare direkt… Ska försöka avsluta projektet i morgon. Men måste först köpa armeringsmatta, som ska bli väggar/spalje. Tänker plantera cotoneaster, eller oxbär, som klättrare på armeringsmattan. Växten är vintergrön och blommar med vita blommor på vårenoch får sen röda bär på hösten. Det blir bra tror jag! Huvudsaken är att man INTE ser tre fula tunnor det första man gör när man kommer på vår uppfart.

vasstak

På friarstråt i snigelfart

snigelpavaggen

Att vi har mördarsniglar vet du sedan tidigare. Men vi har också ”sniglar med hus”. Eller ja, nu är det ju snäckor fick jag veta när jag googlade… Troligen en Vinbergssnäcka. De blir normalt max 4 cm höga här i Sverige. Vår snäcka är högre, jag lovar!

Just snäckan på bilden har vi sett flera gånger i samma rabatt. Den är som sagt sjukt stor, men gör troligen ingen skada så den får vara kvar. Fast så säger jag ju bara för jag skulle inte våga döda den…

Hur som helst. På entrétrappan har vi en snäcka i gjutjärn. Stendöd alltså! Men det verkar inte bekymra den levande snäckan, som för dagen vidgar sina vyer och tar sig utanför sin rabattdomän. Idag har vinbergssnäckan försökt fria till ”den stendöda” hela dagen. Jag tog kort på dem i morse och när jag kom hem i eftermiddags var den fortfarande ute på friarstråt. Den hade flyttat sig litegrann, men inte mycket. Man kan ju undra hur lång tid det tar innan den känner att det inte är något läge lixom?

Hur kul kan det vara?

sten-runt-rabatt

1. Har hittat en söt marktäckare i ett hörn. Den verkar den trivas bra och har spridit sig ganska rejält. Gilla! Är nästan hundra på att det är en skogsvallmo. Skogsvallmo säljs dyrt på Tradera har jag sett :) Jag kan bli rik!
2. Satte kullersten runt den livskraftiga klematisen som jag tror är en jackmanii. Tryckte också ner några småplantor av kantnepeta som jag hittat i ”leråkern”.
3. Har också satt sten runt ”entrérabatten”. Riktigt usel bild blev det men den får duga så länge. I mitten av rabatten ska jag ha något vintergrönt, en buske av något slag. Kanske en vitbrokig benved?
4. Gigantiska pionknoppar. Men hur ska du se det på bilden kan man ju undra? Skulle satt en tändsticksask eller nåt bredvid knoppen så du fått en känsla för storleken…

Jag vet ju att en del av er läsare inte är intresserade av trädgård. Så, hur kul är det för er att läsa bloggen egentligen? Typ -12 på en skala? Alla kan ju inte gilla trädgård, det förstår jag ju! Men när t.o.m. sambon, som tidigare varit helt ointresserad, börjar snacka lavendel, purpurklätt, clematis och buxbom då finns det kanske en chans att även ni icke intresserade kan hitta nåt att inspireras av här på bloggen!

En liten parentes från trädgårdtjatet kommer här:
Sambon var och handlade igår. På inköpslistan stod bl.a. fullkornsvällning (jag dricker det varje morgon, det lenar så gott i magen). När jag hjälper sambon att plocka upp varorna hittar jag mycket riktigt välling, fullkornsvarianten dessutom. Men på paketet står det ”perfekt för aktiva och hungriga ettåringar”.
”Hallå, det är barnvälling du köpt!”, säger jag.
”Ja, jag vet – men det står ju från 12 månader och uppåt. Och det är fullkorn…”, säger sambon stolt!