Etikettarkiv: perenner

Det är jag värd. En japansk blodlönn.

En japansk blodlönn, acer palmatum ’Atropurpureum’ är nu det man fäster blicken på när man kommer in på vår uppfart. Läckert!

Kanske låter detta både drygt och otacksamt, men visst är de bästa presenterna de man ger till sig själv? När jag nu lyckats knipa drömjobbet på Sölvesborgshem var jag värd precis det. En present till mig själv. En japansk blodlönn har länge stått på min önskelista så det fick det bli. Jag är medveten om att den inte får de bästa förutsättningarna med tanke på jordmån, men ett försök är det allt värt. För hur snygg är inte lönnen på en skala? Mycket.

I bakre delen av rabatten finns rosa ormrot, revsuga, rödbladig alunrot, daggkåpa, buxbomklot, ett miskantusgräs. Och kanske nåt mer som jag inte kommer ihåg just nu…

Nu står det här lilla trädet/busken i rabatten bakom glanskörsbärsträdet (’Prunus serrula’) i rabatten som sträcker sig från slutet av vår uppfart och längs hela baksidan av garaget. Rabatten fixade jag till förra året så den är fortfarande ”på gång”. Under blodlönnen kommer det att vara marktäckare. Både daggkåpa och gulblommande penningblad. Penningblad. Är inte det ogräsvarning på det tänker du? Jo, det sprider sig snabbt men revorna är hur lätta som helst att dra bort så det är inget problem. Sen ser jag att ett och annat frösått alliumklot också vill vara med. Helt ok de med.

Rabatten har en gång av täckbark mot häcken och grannen. Det är för att sambon ska kunna säga hej till grannens hund Sally utan att trampa ner en massa växter. Sally är kär i sambon. Och sambon är kär i Sally. Och i mig. Hoppas jag…

Här är en överblick av hur rabatten ser ut. Eller hur den såg ut i början av maj. Bilden är nämligen en av månadsbilderna. Lönnen är planterad bakom trädet du ser på bilden. Nu håller vi tummarna för att både lönnen och jag ska trivas på våra nya platser.

Klematis ’Miss Bateman’ på uppgång

Klematis ’Miss Bateman’ tillsammans med alunrot ’Cinnabar Silver’ (tror jag). Och ett och annat blad av den brokbladiga lungörten som uppenbarligen undkom min rensning förra sommaren.

Visst är det nåt speciellt med ljuset när det precis har regnat? Den här bilden tog jag (nästan) med livet som insats. Jag ”knölade” in huvudet i spaljén för att kunna fotografera klematisen ’Miss Bateman’ från ovan. Det visade sig vara lättare att knöla in huvudet än att knöla ut det. Mycket smartare – och betydligt enklare – hade ju varit att bara stoppa in armarna och klicka av några bilder. Om du fattar. Skyller på att jag inte riktigt hade vaknat.

Tyvärr var vi tvungna att klippa ner klematisen helt i höstas när vi målade om huset. Eller rättare sagt, vi råkade köra över den (och bryta alla grenar) med skyliften som vi hyrde. Det var inte heller så smart gjort. Men, men. Huset blev ju målat…

Några knoppar finns redan fastän den sköna missen inte hunnit växa sig så hög. Hoppas, hoppas ändå hon bjuder lite blomning senare i år. Precis som hon brukar göra.

De snygga(?) klädnyporna använder jag som temporärt stöd till klematisens tunna grenar innan de börjat snurra in sig i spaljén. När grenarna fått fäste, vilket ju går fort, tar jag bort klädnyporna.

Här ser du vårens första alliumlök i blom. Kompisarna till den här är inte långt efter så snart har vi alliumhav här på Solsidan. Me like!

Buxbom i leran

Är det det här man kallar för styv lerjord? Suck. På vissa ställen i trädgården är det INTE kul att gräva i den styva lerjorden, men det är bara att kavla upp ärmarna när man t.ex. vill utöka en befintlig rabatt. När man blir trött, vilket man blir rätt fort, kan man roa sig med att rulla lerjorden till små tollar (bajskorvar på skånska). Det är ganska kul. Fast man tröttnar rätt fort på det också.

Här, under klotkörsbärsträdet som planterades i höstas, hittade jag leran till tollarna. I gropen (som inte är färdiggrävd på bilden) ska det stå ett buxbomklot. Innan jag planterar i ett sånt här lerhål förbättrar ”jorden” med barkmull och kogödsel (50/50 ungefär). Ibland slänger jag också ner lite kompost eller växtrester. Framförallt barkmullen tycker jag gör underverk för vår hårda lerjord, men det finns säkert fler beprövade sätt.

I ”virrvarr”-rabatten under körsbärsträdet finns sedan tidigare alunrot, höstanemon, vit strandtrift, murgröna (som ska klättra på ett armeringsnät), vita tulpaner och pärlhyacinter. De senare finns banne mig snart överallt i trädgården. Men det är helt ok. Jag gillar dem. Bladen är fina hela året och täcker bra när blomningen är över.

Jo, jag vet att det finns en svampsjukdom (cylindrocladium buxicola) på buxbom, men jag har planterat flertalet buxbomsplantor utan problem. Än så länge har det gott hur bra som helst. Funkar det så funkar det tänker jag. Och chansar. Hur tänker du kring buxbom?

Från kök till källare

Bilden är tagen från källarfönstret. Jag är förvånad över hur skarp bilden blev trots det galet skitiga fönstret!

Idag. Regn. Rusk. Blåst. Som gjort för en innedag med andra ord. En rejäl vårstädning av köket stod på min agenda idag. Men när jag skulle gå ner i källaren för att hämta skurhinken fastnade jag (mycket oväntat – not) i nåt annat. Nämligen tulpanknoppar som jag såg från källarfönstret. Och nu sitter jag här. I källaren. Vid min blogghörna.

Tulpanerna som redan kommit så långt är ’Purple Prince’. Det är nästan tre veckor tidigare än i fjol. Då såg det ut så här i samma rabatt! Även brunnävan och höstanemonen har kommit långt. Och gråtimjan (längst ner till vänster i bild) har skiftat färg från grådassig till grön. I år tror jag banne mig att timjan kommer täcka hela ytan som det är tänkt att den ska täcka. Timjan som marktäckare. I löööv!

’Angelique’ (ljusrosa) och ’Purple Prince’ (purpurröd) i mitten av maj 2013.

Än så länge ser jag inga knoppar av den ljusrosa tulpanen i rabatten, ’Angelique’. Förhoppningsvis är den bara lite sen i starten. Jag vill ju gärna att den ska bjuda på lika fin blomning som i fjol. Se bilden ovan. Visst är de fina ihop?

Och köket då?
Jo då, det står där det står ;)

Om att göra det olätt för sig

På de främre hörnstolparna av pergolan har jag planterat två olika klematis. En ’Nelly Moser’ och en ’Huldine’ står vid varje stolpe. I somras var det fint att se hur dess grenar slingrade sig in i varandra hej vilt. Så simpelt att sätta två olika klematis tillsammans för extra lång blomning. Åh, jag är så smart! Tänkte jag då.

Det tänkte jag inte när det nu var dags för beskärning. Den ena klematisen (’Huldine’) ska klippas ner helt, medan den andra (’Nelly Moser’) enbart ska putsas. Man kan lätt säga att jag gjort det olätt för mig att plantera just dessa tillsammans.

Den här (’Nelly Moser’?) har redan kommit igång bra.

Efter lite stånk och några svordomar klurade jag ut vilka grenar som hörde till vilken klematis, men helt hundra blev det nog inte. Nåja. Det kommer säkert bli en och annan blomma som visar sig i sommar. Lätt!

Hoppas förresten ni alla haft en lika fin och solig helg som vi haft här i Kristianstad. Tokgilla på det!

Blommig fredag – Rött och rosa!

Den här bilden togs i november 2010. Det var tre månader efter vi fått tillträde till Solsidan. Huset hade vi precis isolerat och dränerat och precis innan grävskopan satte tänderna i dem lyckades jag rädda tre pionplantor. Pionerna grävde jag ner på det enda stället med öppen jord, vid de vita pilarna.

Både färg och sort på pionerna var okänt för mig och även om pioner brukar vara överlevare hade jag inga större förhoppningar om att de skulle klara sig.

Men jo då. Pionerna överlevde flytten och så här såg det ut i somras. Två rosa och en karminröd (så heter det väl) pion var vad jag lyckats rädda undan grävskopan. Rött och rosa funkar finfint ihop!

Klarrött har jag aldrig använt i trädgården. I alla fall inte självmant. Däremot finns det rött som flyttat hit på eget bevåg. Som den röda vallmon som finns lite här och där. Jag har flera gånger skrivit och visat bilder på min ambivalens för vallmo. Varje år är det samma visa. Spara eller inte?!

I somras var första gången en så här ljusrosa fluffig vallmo visade sig. Håll med om att den är omöjlig att ogilla?

Det här är min tolkning av Blommig fredag hos Bland rosor och Bladlöss. Idag är temat ”Rött och rosa”.

Blommig fredag – Sommarens favoritbild!

Den här vyn bakom garaget har jag som månadsbild i år, fast då från marknivå förstås ;) Här planterade jag mycket i höstas och det ska bli spännande att se hur det tar sig till våren och sommaren.

Temat för veckans blommig fredag är Sommarens favoritbild. Oj. Omöjligt att välja bara en bild! Jag har många favoritbilder och nästan lika många anledningar till att de är just favoriter. Därför får det bli bildER (sorry Hélena). Topp tre.

Att bilderna ovan hamnar på topplistan beror knappast på dess goda bildkvalitet. Nej, de kvalar in för att de visar en annorlunda och ovanlig upplevelse. Nämligen den att se sin trädgård från 11 meters höjd! Bilderna togs ståendes i en skylift vi hyrde när vi målade huset i somras. Att jag kände mig cool när jag ”rattade” omkring där uppe i luften gör hela grejen till en kom-ihåg-händelse.

Och här är ettan. Jag har visat bilden tidigare men visst är den skön? Det är sambon när han för första gången provligger hängmattan han fick i 50-årspresent. Jag lovar. Det tog inte många sekunder för honom att somna :)

Det här är min tolkning av Blommig fredag hos Bland rosor och Bladlöss. Idag är temat ”Sommarens favoritbild”.

Städa bort julen

Att städa bort julen inomhus har jag inga problem med eftersom jag knappt ”städar in den”. Men utomhus tar det emot att plocka bort ljusslingan som ligger över de två stora stenarna på framsidan. De är så fint när det lyser upp! Och har man fokus på lavendeln i framkanten blir slingorna extra fina. Jag älskar snö och är glad att vi nu – för en gångs skull – har snö som ligger kvar mer än fyra fem timmar. Mer snö till Skåne :)

Fast visst är jag fantasilös ändå? Bilder på stenarna med ljusnätet över sig har jag lagt upp nästan varje år (så här såg det ut 2013 respektive 2012).

Men brist på fantasi (vad gäller motiv/vyer) kan också vara bra för när jag jämför bilderna ser jag tydligt hur mycket syrenbuddlejan ’Pink Delight’ vuxit sedan 2013.

Även om du klipper ner buddlejan varje vår (ca 15-20 cm från marken – rätt av bara) så växer den och blir högre för varje år. Jag har flera buddlejor och de ser alltid stendöda ut på våren, men de kommer igen! Buskarna blommar på årsskotten så du behöver inte vara orolig för att missa blomningen trots den hårda beskärningen. Syrenbuddleja kallas också för fjärilsbuske, helt enkelt för att fjärilarna ÄLSKAR den. Och det gör jag med!

Blommig fredag – Mina bästa frötips!

Frösådd lavendel ‘Ellagance Ice’,

Mitt bästa – och faktiskt enda – frötips är att låta naturen göra jobbet. Det vill säga låta blommornas fröer sprida sig på naturlig väg. Jag har nämligen kommit på att jag och frösådd inte är en match made in heaven.

Visst. Jag har lyckats med några av mina frösådder, men misslyckats med desto fler. Är det inte sorgmyggor som tar livet av mina groddar så lyckas jag dränka eller torka ut de små liven. Suck. Därmed inte sagt att jag inte kommer att försöka igen. Man ska ju aldrig säga aldrig ;)

Den ljuslila (vita enligt fröpåsen) lavendeln ‘Ellagance Ice’ på bilden ovan hör till en av de lyckade frösådderna. Plantorna blommade nämligen redan första året och i somras hade de dessutom förökat sig med många småplantor. Inte mig emot. Lavendelplantor kan man inte få för många av!

Frösådd perovskia. Också kallad himmelsspira.

Den ljuslila, skira och höga perovskian ”upptäckte” jag förrförra sommaren när jag planterade en senblommande rabatt. Sedan dess har den varit en favorit. Även perovskian frösår sig rikligt här på Solsidan och de frösådda plantorna var i höstas så många att jag kunde sätta perovskior längs med hela husets framsida! Kring fötterna har de ljusrosa rosenplister och ovanför vajar de mörkröda bladen på de japanska prydnadskörsbären ‘Royal Burgundy’. Kommer bli en finfin kombo tror jag. Tack för det naturen!

Det här är min tolkning av Blommig fredag hos Bland rosor och Bladlöss. Idag är temat ”Mina bästa frötips”.

Städsegrön klematis?

Längs förråds/garageväggen klättrar en bergklematis ’Montana var Rubens’. Det här är den andra Montana jag planterat eftersom den första dog knall och fall i vad jag tror var vissnesjukan. Den här plantan är det mera fart i. För att inte säga mycket fart i. Bra!

Fast i år har blomningen inte varit mycket att skryta med. Kanske var det den bistra vintern som gjorde sig påmind? Nästa sommar får klematisen banne mig skärpa till sig.

Bladverket hos bergklematisen har däremot levererat helt enligt plan. Fast det är väl vad man förväntar sig av en starkväxande bergklematis som kan bli upp mot 6-8 meter.

Det man kanske inte förväntar sig är att löven sitter kvar över vintern. Mig veterligen är detta ingen städsegrön klematis – om någon sådan ens finns. Vet du?

I min förra trädgård hade jag också en ’Montana Rubens’ mot en södervägg och den var likadan. Visserligen ändrade bladen färg, som på bilden, men de flesta blad satt faktiskt kvar. Inte för att jag klagar. Inte alls :)

Fast vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt att bladen håller sig kvar. För det är varmt vid den här väggen. I dag hela 26 grader. Inga vintervibbar här inte.

Livet på solsidan

Sök efter:

En blogg med fokus på trädgård, men även inredning, vardag och samboskap i Kristianstad. Välkommen!