Etikettarkiv: sten

Lavendelgången

Planer på en smal gång kantad med lavendel har jag haft länge. Fast det är först nu den blivit av. Fast så smal är den inte. Och det blir bara lavendel på ena sidan. Men ändå.

Så här såg gången ut våren 2011. Det var första säsongen på Solsidan. Inte så mycket att jubla över. Eller hur? Till höger ser du kullen som jag skrev om för ett tag sedan. Eftersom jag hade en idé om en framtida lavendelgång gjorde jag inte mer än grävde upp, rensade och la tillbaka plattorna. Helst ville jag ha en smal gång, men här finns kantstenar som är så djuuuupt nergrävda att jag bestämde mig för att ha kvar gångens bredd.

Från våren 2011 till hösten 2013 hände inte mycket. Typ inget alls. Men sent i höstas planterade jag frösådda lavendelplantor på vänstra sidan av gången. Och för någon vecka sedan började jag plocka upp stenar och plattor. En del av stenarna blev ett gabionbord medan plattorna hamnade bakom pergolan. Någon gång kommer jag säkert behöva dem. Om inte annat när man vill träna rygg och armar. Betongplattor är INTE lätta att handskas med. De väger. Mycket.

Så här ser det ut nu. Även om gången ännu inte är kantad av lavendel så är det en viss skillnad. På marken ligger singel (eller kvartsit som det heter) och några betongplattor för att ”leda vägen”. Längst bort i siktdjupet står ett elefantgräs. Framför gräset är en låg avenbokshäck på gång.

På vänster sida, innan plattorna, ska kantnepeta täcka kantstenarna. Efter kantnepetan kommer lavendeln. Den är på gång, men det dröjer säkert till nästa år innan den väller ut över kanten. På höger sida, längs med köksträdgården är en ilexhäck (också den på gång) och så småningom stenar som kantstöd.

Närmst i bild på höger sida står ett provisoriskt ”skydd” för att dölja regntunnan. Det ska så småningom ersättas med armeringsnät och vassmatta.

Många gång(ar) blir det.

En doft av kakao vid mitt gabionbord – DIY

Varje sommar har jag chokladblommor i kruka. Främst för att dess mörkröda, nästan bruna, blommorna är tacksamma och blommar läääänge. Men också för att chokladblomman lever upp till sitt namn då den faktiskt doftar kakao! Styrkan, eller intensiteten, i doften varierar under dygnet så man får se till att sniffa ofta.

I år står krukorna bredvid en solstol så man kan sitta länge och sniffa. Inte för att jag någonsin sitter i solstolen, men man skulle kunna…

Jag tror jag snöat in på bord i år för jag har redan skrivit inlägg om två bord jag själv tillverkat. Ett trädgårdsbord och ett hängande bord. Och nu till bord nummer tre. Ett helt oplanerat bord. Jag håller på med ett stenprojekt (mer om det en annan gång) och fick lite sten över. De hamnade i en av trådkorgarna som tillfälligt stod bredvid solstolen. När korgen var fylld kom jag på att jag precis gjort ett gabionbord. Som bordsskiva la jag en platt sten. Perfekt för en kopp te (eller kanske en sommardrink).

Se där ja. Ett gabionbord blir till!

Gabion betyder ”stor bur” på italienska och är helt enkelt burar, cylindrar eller boxar, som fylls med stenar eller cement.

Mossa mellan stenarna? Inte nu längre!

Normalt sett har jag inget emot att rensa ogräs – oftast är det rena rama terapin. Men att rensa ogräs och mossa mellan stenarna i pergolan tycker jag är pest. Till mossan som frodats EXTRA mycket den milda vintern säger jag bara: Otack!

Kolla in skuggan! Är det inte Lucky Luke? Näe – det är bara jag. I min nya stråhatt. ”Pistolen” är ett kvastskaft.

Rensningen av mossan gör jag mekaniskt. Jag använder Inga gifter eller ogräsättika fast det kanske funkar?! Istället tar jag en liten planteringsspade och ”kratsar” bort mossan mellan fogarna. Stenmjölet (fogen mellan gatstenarna) får jag med mig upp oavsett vilket verktyg jag använder. Hm. Handhavandefel kanske…

Efter rensningen kompletterar jag med nytt stenmjöl. Gynna inte handlarna och köp sättsand eller stenmjöl i butik. Åk istället till ett grustag om du vill komma billigt undan. För dessa två byttor betalade jag 20 kronor. I och för sig ”dyrt” med tanke på att ett helt släp stenmjöl skulle kosta cirka 200 kr. Antar att 15 av de 20 kronorna jag fick betala var för administrativa kostnader. Eller till fredagsfikat ;)

Vill du läsa mer om pergolan och hur det ser ut i och runt om den klickar du här.

Från kök till källare

Bilden är tagen från källarfönstret. Jag är förvånad över hur skarp bilden blev trots det galet skitiga fönstret!

Idag. Regn. Rusk. Blåst. Som gjort för en innedag med andra ord. En rejäl vårstädning av köket stod på min agenda idag. Men när jag skulle gå ner i källaren för att hämta skurhinken fastnade jag (mycket oväntat – not) i nåt annat. Nämligen tulpanknoppar som jag såg från källarfönstret. Och nu sitter jag här. I källaren. Vid min blogghörna.

Tulpanerna som redan kommit så långt är ’Purple Prince’. Det är nästan tre veckor tidigare än i fjol. Då såg det ut så här i samma rabatt! Även brunnävan och höstanemonen har kommit långt. Och gråtimjan (längst ner till vänster i bild) har skiftat färg från grådassig till grön. I år tror jag banne mig att timjan kommer täcka hela ytan som det är tänkt att den ska täcka. Timjan som marktäckare. I löööv!

’Angelique’ (ljusrosa) och ’Purple Prince’ (purpurröd) i mitten av maj 2013.

Än så länge ser jag inga knoppar av den ljusrosa tulpanen i rabatten, ’Angelique’. Förhoppningsvis är den bara lite sen i starten. Jag vill ju gärna att den ska bjuda på lika fin blomning som i fjol. Se bilden ovan. Visst är de fina ihop?

Och köket då?
Jo då, det står där det står ;)

Bajs också

Doftviolerna längs med de stora stenarna på framsidan sprider sig mer för varje år. Doftar gott gör de också!

Just nu doftar det violtabletter lite överallt i trädgården. Det beror inte på att jag spritt ut violtabletter utan det är doftviolen, Viola odorata, som står för väldoften. Blommorna doftar EXAKT som ”godiset” i tablettasken Viol från Fazer. Rena gottebordet med andra ord.

Just de här lila violerna står framför de stora stenarna längs med gatan. Nu på våren är det som sagt violerna som står för blomning och doft. Senare i sommar är det rosa och lila lavendel som sköter den biten. Så fint så är det!

Häromdagen blandades dock violdoften ut med något inte alls så väldoftande. Hundbajs. Två högar. Precis framför mina violer. En ”nygjord” och en lite äldre hög. Visserligen är jag bra på detaljer men jag kan inte säga om högarna kommer från samma jycke ;) Oavsett vad. Till den eller de hundägare som inte plockar upp efter sina hundar vill jag rikta ett högt och tydligt FYYY! Så j-a bajsdåligt alltså!

Städa bort julen

Att städa bort julen inomhus har jag inga problem med eftersom jag knappt ”städar in den”. Men utomhus tar det emot att plocka bort ljusslingan som ligger över de två stora stenarna på framsidan. De är så fint när det lyser upp! Och har man fokus på lavendeln i framkanten blir slingorna extra fina. Jag älskar snö och är glad att vi nu – för en gångs skull – har snö som ligger kvar mer än fyra fem timmar. Mer snö till Skåne :)

Fast visst är jag fantasilös ändå? Bilder på stenarna med ljusnätet över sig har jag lagt upp nästan varje år (så här såg det ut 2013 respektive 2012).

Men brist på fantasi (vad gäller motiv/vyer) kan också vara bra för när jag jämför bilderna ser jag tydligt hur mycket syrenbuddlejan ’Pink Delight’ vuxit sedan 2013.

Även om du klipper ner buddlejan varje vår (ca 15-20 cm från marken – rätt av bara) så växer den och blir högre för varje år. Jag har flera buddlejor och de ser alltid stendöda ut på våren, men de kommer igen! Buskarna blommar på årsskotten så du behöver inte vara orolig för att missa blomningen trots den hårda beskärningen. Syrenbuddleja kallas också för fjärilsbuske, helt enkelt för att fjärilarna ÄLSKAR den. Och det gör jag med!

Stensäker placering

pergola-ros ”Näe, inte nu igen!” tänkte säkert rosen Schneewitchen när den än en gång fick flytta. En del av mina växter lever ett ganska kringflackande liv och anledningen är att det ibland går för snabbt mellan tanke (rabattplanering) och handling (plantering). Just när jag planterar känns placeringen nästan alltid klockren, men sen är det inte alls ovanligt att växten får en ännu mer klockren placering!

Det var precis det som hände häromdagen vid den stora flyttcirkusen. Mitt i flyttstöket blev Schneewitchen liksom över och det var då den kom till mig. Den (sista?) ultimata placeringen av Schneewitchen. För var ska en väldoftande ros stå om inte inne i pergolan? Nu kan vi gunga i hammocken och samtidigt sniffa väldoft. Klockren placering ännu en gång alltså ;)

Ungefär samtidigt som murgrönan påbörjar sin klättring uppför väggen av bambumatta i pergolan sätter jag check på fjolårets absolut jobbigaste projekt. Att lägga gatsten i pergolan. Det tog ”bara” drygt 15(!) månader innan jag fick ner de sista stenarna i sättsanden. Äntligen! De här stenarna har en ultimat placering från start och kommer aldrig-aldrig att flyttas (i alla fall inte av mig). Det kan jag garantera!

Som en nål i en höstack

Note to self. Ställ inte skålen med ”special”skruvarna till trädgårdsmöblerna i singeln. Det är nämligen både tidsödande och pilligt att plocka upp dem om (läs: när) du råkar sparka till skålen så skruvarna flyger och far. Grrr!

På bilden finns en skruv.
Ser du den?

Säsongsbyte

Enligt SMHI kom våren hit till Kristianstad redan förrförra veckan. Tänk va? Nu känns allt så mycket lättare! Lite sol, lite värme och dagar som blir ljusare och ljusare. Jäpp. Jag är glad och redo!

I tisdags var det dags att inviga den nya säsongen. Snöskyffeln förpassades till ett hörn i förrådet och istället fick krattan komma ut i vårsolen. Här skulle krattas singelgång! Inte för att det behövdes. Nej, det här var enbart en aktivitet för att få höra ”krasljudet” som för mig är ett tecken på att våren är här.

Vid krattandet såg jag vissa saker som dolts av snön under vintern. Som t.ex. en entrétrappa som börjat vittra sönder. Lite googlande visar att lagning av en betongtrappa i detta skick inte är att föredra. Rekommendationerna som ges är istället att låta göra en ny trappa. Ok. Allt som står på nätet är ju inte sant, men jag suckar ändå högt när jag läser det. Det enda jag vill gjuta i betong är fågelbad eller trampstenar. Punkt!

Jag trodde jag var redo för våren. Men det var jag nog inte för senare på tisdagskvällen fick jag feber och influensa. Har legat däckad tills idag. Vet inte om det var vårluften eller trapph-tet som gjorde mig sjuk…

Läckert lysande ljusnät

Det gäller att hålla sig på god fot med er kära läsare! För jag vill ju inte riskera att läsar-antalet-kurvan dippar och fastnar vid nollstrecket… Så därför kommer här, på allmän begäran, bilder på hur stenbumlingarna ser ut när de är tända. Ja, nu är det ju inte stenbumlingarna som är tända utan ljusnäten. Men det fattar du va?

Övre bilden tog jag igår och den nedre togs på den ”gamla goda tiden” när vi hade snö. Som du ser var det inga mängder direkt, men ändå liksom. Kallt var det också. Oh, those happy days!

Måste också få gnälla lite: Som jag skrev tidigare så stendog vår kyl/frys på julafton. Som tur var blev vi lovade ett nytt skåp på garantin och det lät ju hur bra som helst! Tror du vi fått skåpet ännu? Svaret på den frågan är N E J! Visst, det har varit en del helgdagar, men nu har vi har varit utan kyl och frys i 16 dagar. Det känns som 15 för många…

Livet på solsidan

Sök efter:

En blogg med fokus på trädgård, men även inredning, vardag och samboskap i Kristianstad. Välkommen!