Kategoriarkiv: Framsidan och längs gatan

En bra och en dålig kombo

klotlok-perovskia

Den bra kombon är den som visar sig i nya rabatten på längs med husets framsida. Växtkombon Perovskia ’Blue Spire’ och klotlöken, Allium sphaerocephalon är en klar favorit! Här är bilden jag fick inspiration ifrån. Läckert va?

Det ser inte lika läckert ut på min bild men det beror på att den är tagen inifrån vår källare. Fläckarna är inget annat än smutsen på källarfönstret. Källaren hänger ihop med den dåliga kombon. Klimakterievallningar och högsommarvärme. Ingen bra kombo. Alls. Därav att jag tillbringat i princip hela dagen i vår svala källare. Här är gott att vara för en klimakteriekärring ;)

 

klotlök-allium-sphaerocepha

Just klotlök har jag på flera ställen i trädgården. Jag tycker den är fantastiskt fin. Mycket finare än de ”vanliga” lila alliumbollarna som visar sig på våren. De här håller längre och blir inte så fula i bladen. Sen är de fina tillsammans med de flesta perenner, men framförallt tillsammans med perovskian (som jag skrivit om här bland annat).

Någon mer som ”lider” av sommarvärmen? Välkommen ner i min källare!

 

Sibirisk vallmo (från Skellefteå)

vallmo-sibirisk

Vallmo hör väl knappast till den växt som är svår att hålla vid liv. Snarare tvärtom. En gång vallmo i trädgården, alltid vallmo. Typ.

Som pionvallmon i rosa och lila och de röda ”vanliga” som dyker upp överallt och ingenstans. Varje sommar är jag lika ambivalent. Gilla? Ogilla? De är supersnygga den korta tid de blommar, sen är de bara skitfula. I år ska jag vara hård – bara plantor som visar sig i rabatterna får vara kvar (tror jag)…

Den sibiriska vallmon i gult och orange (bilden) fick jag av mamma sommaren 2011. Meningen var att jag skulle plantera den på kullen längst bak i trädgården, men istället hamnade de ute vid gatan. Invid pilstaketet som döljer soptunnorna. Tänkte att det kommer se ut som om vallmon hittat platsen på egen hand – helt utan hjälp. Men till skillnad från de rosa, lila och röda vallmon har de varit kinkiga. Detta är faktiskt första året de blommar. Så söt! Att de inte blommat tidigare kan ha att göra med att många fyrbenta (o)vänner gillar att lyfta på benet och skvätta precis där vallmon är planterad. Grr.

Gulsippan ute i backarna står…

gulsippa

Gulsipporna är fler än någonsin i år. Så även vitsipporna. Och blåsipporna. Me like!

Det är möjligt att just gulsipporna funnits i samma mängd tidigare, men då såg jag dem knappt på grund av dess grymt invasiva granne. Den gula svalörten. Detta gula ”elände” som jag ägnat hela (nåja – jag överdriver lite) våren åt att rensa bort. Inte så konstigt att sipporna nu jublar åt all extra space de fått.

 

gulsippa-svavelort

Kolla de vita pilarna. Det är små svalörtsplantor på väg upp. De lever inte länge till. Det ska jag se till!

Fast svalörten tar man inte bort i första taget. Fortfarande hittar jag småplantor var gång jag passerar framsidan. Det är bara att slå på ogräs-falkblicken så ser man dem. Så lär det nog vara ett bra tag till, men skam den som ger sig!

Och när jag kollade på fotot såg jag ännu några små rackare. Så klart. De ryker imorgon. Var så säker!

 

pasklilja-tamara2

Och kolla här då. Här står ”jag” under äppelträdet. Det är påskliljan ’Tamara’ som jag köpte i höstas. Den ser väl ut som påskliljor i allmänhet, men den känns stabil i växtsättet. Bara det liksom!

Från kök till källare

tulpan-purple-prince

Bilden är tagen från källarfönstret. Jag är förvånad över hur skarp bilden blev trots det galet skitiga fönstret!

Idag. Regn. Rusk. Blåst. Som gjort för en innedag med andra ord. En rejäl vårstädning av köket stod på min agenda idag. Men när jag skulle gå ner i källaren för att hämta skurhinken fastnade jag (mycket oväntat – not) i nåt annat. Nämligen tulpanknoppar som jag såg från källarfönstret. Och nu sitter jag här. I källaren. Vid min blogghörna.

Tulpanerna som redan kommit så långt är ’Purple Prince’. Det är nästan tre veckor tidigare än i fjol. Då såg det ut så här i samma rabatt! Även brunnävan och höstanemonen har kommit långt. Och gråtimjan (längst ner till vänster i bild) har skiftat färg från grådassig till grön. I år tror jag banne mig att timjan kommer täcka hela ytan som det är tänkt att den ska täcka. Timjan som marktäckare. I löööv!

 

tulpanerna blommar i kapp

’Angelique’ (ljusrosa) och ’Purple Prince’ (purpurröd) i mitten av maj 2013.

Än så länge ser jag inga knoppar av den ljusrosa tulpanen i rabatten, ’Angelique’. Förhoppningsvis är den bara lite sen i starten. Jag vill ju gärna att den ska bjuda på lika fin blomning som i fjol. Se bilden ovan. Visst är de fina ihop?

Och köket då?
Jo då, det står där det står ;)

”Min” nya norska häck

framsida-spireahack1

Torsdag – nu gräver jag!

 

framsida-spireahack2

Fredag – nu har jag grävt. Klar!

Förutom den gula plastbunken och grannens bildar ser man ingen större skillnad på bilderna ovan. Eller hur? Men kikar du på den nedre bilden ser du mörkare områden med ny jord längs med hela staketet. Det är min nyplanterade norskspireahäck. Tät och fin va? Jasså inte.

Många har tankarna varit på hur jag ska dölja framförallt staketet (gunnebostaketet jag älskar att hata) men också grannens biluppfart. Till sist föll valet på en spireahäck. Den passar till husets ålder och de befintliga buskarna (deutzia, schersmin och spirea) som jag lät vara kvar. Den nya häcken planterade jag i ”vågform” runt de gamla buskarna. Just den här norskspirean, ’Grefsheim’, blir inte högre än 1-1,5 meter men jag kommer hålla den på en meter för att buskarna ska sticka upp ur häcken. Både häck  och buskarna blommar i vitt på våren så det kommer nog bli fint. Eller vad tror du?

Och bäst av allt. Bye-bye gunnebostaket. Dig kommer vi bara se en skymt av på vintern när häcken är avlövad. 

 norskspirea

Än så länge är det inte mycket till häck som du ser. Några pinnar som sticker upp 30-40 cm ovan jord. Om några veckor kommer jag att klippa ner dem till ynka 10 cm höjd. Då blir det ännu mindre till häck :( Men det klippet kommer jag ha igen eftersom häcken kommer att svara med att bli både tätare och frodigare när den växer upp. Men det tar några år. Det är som vanligt med trädgård. Tålamod. Tålamod. Åhh, jobbigt.

Bild från grobar.se

Så här ser en tät och välskött norskspireahäck ut när den blommar med sina vita, täta och långa blomklasar i maj-juni.

Jag har sett att den här häcken, eller fristående busken, kallas för norskspirea, norsk brudspirea och norsk spirea. Någon som vet vad som är rätt och riktigt?

Bajs också

luktviol

Doftviolerna längs med de stora stenarna på framsidan sprider sig mer för varje år. Doftar gott gör de också!

Just nu doftar det violtabletter lite överallt i trädgården. Det beror inte på att jag spritt ut violtabletter utan det är doftviolen, Viola odorata, som står för väldoften. Blommorna doftar EXAKT som ”godiset” i tablettasken Viol från Fazer. Rena gottebordet med andra ord.

Just de här lila violerna står framför de stora stenarna längs med gatan. Nu på våren är det som sagt violerna som står för blomning och doft. Senare i sommar är det rosa och lila lavendel som sköter den biten. Så fint så är det!

 

bajs-ocksa

Häromdagen blandades dock violdoften ut med något inte alls så väldoftande. Hundbajs. Två högar. Precis framför mina violer. En ”nygjord” och en lite äldre hög. Visserligen är jag bra på detaljer men jag kan inte säga om högarna kommer från samma jycke ;) Oavsett vad. Till den eller de hundägare som inte plockar upp efter sina hundar vill jag rikta ett högt och tydligt FYYY! Så j-a bajsdåligt alltså!

 

Blommig fredag – Min hemlighet!

Sambon fick ett ”spel” på mig förra veckan. Det var när han läste att den vintergröna murgrönan ska ersätta den rosa rosenplistern på framsidan. ”Men va fanken. Ska du ta bort den där skära. Det ENDA jag gillar i hela trädgården! Och den som äntligen börjat täcka framsidan. Sen passar den ju bra till den där, vad den nu heter. Den där. Ja, du vet. Den lila. Lila och skärt är väl snyggt! Va?” (Den ”där lila” är antingen fjärilsbuske, klematis, perovskia eller lavendel. Nåt lila som sagt…)

Ok, jag erkänner. Jag hade inte berättat om rosenplisterns hädanfärd för sambon. Jag har mina (trädgårds)hemligheter. Har inte alla det?

Årets första trädgårdsprojekt har jag också hemlighållit för sambon. Fast egentligen hemlighåller jag inget. Jag tror helt enkelt inte att han bryr sig speciellt mycket.

svalort

Som små piggar till höger i bild sticker de önskade vårlökarna upp ur jorden. Återstår att se om de orkar komma upp efter min omilda ”hyvling”. Om något år ser jag fram emot att hela ytan är täckt av murgröna och inte en endaste svalört.

Vad projektet går ut på? Jo. Att rensa bort svalörten som håller på att ta över ena långsidan av trädgården. Svalörten har, sedan vi hyvlade bort gräsmattan, tagit över totalt. Kruxet är att på samma ställe finns massvis med vårlökar som ska vara kvar. Efter att ha testat mig fram kom jag på att det allra enklaste sättet var att ”hyvla” bort översta jordlagret med en grep. På så sätt lyckades jag rädda de flesta lökarna eftersom de ligger djupare ner än svalörtens (j-a) rötter.

 

ranunculus_ficaria_pantersn

Svalört. Ranunculus ficaria. Bild från odla.nu.

Så här ser den gulblommande svalörten ut. Söt? Absolut! Men dess framfart är för mycket för mig och jag vill inte låta den bli till det ”optiska buller” som Bakom backen anser svalörten vara. Än är inte all svalört borta, men skam den som ger sig. När vårlökarna blommat ut tänker jag göra ett ryck till, men det har jag inte heller berättat för sambon. Och inte för svalörten heller.

Sen hade jag nog rätt när det gäller sambons (o)intresse. Han reagerade inte nämnvärt när han såg mig lyfta in sex tunga säckar jord (svalörten) i bilen.
”Vad är det i säckarna?”
”Jord.”
”Jaha.”

Verkar det som om han bryr sig? Haha!

Det här är min tolkning av Blommig fredag hos Bland rosor och bladlöss. Idag är temat ”Min hemlighet”.

Där man minst anar det

murgrona-framsidan

Murgröna. Hedera hibernica, ’Hestor’

”Extrapris – Utomhusmurgröna” stod det på lappen. Varken mer eller mindre. Detta var på Willys. Inte första stället man letar vintergröna marktäckare på. Eller utomhusväxter överhuvudtaget. Och egentlige letade jag inte efter växter. Jag skulle ju bara köpa frukostbullar.

Lappen gjorde mig (kanske inte helt oväntat) nyfiken och på krukorna kunde jag läsa: Hedera hibernica, ’Hestor’. Jamen. Det är ju topp-toppen! Precis den murgröna som ska ersätta rosenplistern på framsidan. Vill inte ha rosenplister längre. Varför? Vill bara inte. Och fråga inte hur många olika marktäckare som testats på framsidan. Suck! Hoppas verkligen jag kan hålla fast vid murgrönan.

Jag köpte rubbet! De var JÄTTEbilliga och i varje kruka var det fem småplantor. Hoppas på sol i helgen. Här ska planteras marktäckare!

Städa bort julen

framsida-sten-ljusnat

Att städa bort julen inomhus har jag inga problem med eftersom jag knappt ”städar in den”. Men utomhus tar det emot att plocka bort ljusslingan som ligger över de två stora stenarna på framsidan. De är så fint när det lyser upp! Och har man fokus på lavendeln i framkanten blir slingorna extra fina. Jag älskar snö och är glad att vi nu – för en gångs skull – har snö som ligger kvar mer än fyra fem timmar. Mer snö till Skåne :)

Fast visst är jag fantasilös ändå? Bilder på stenarna med ljusnätet över sig har jag lagt upp nästan varje år (så här såg det ut 2013 respektive 2012).

framsida-sten-ljusnat-buddleja

Men brist på fantasi (vad gäller motiv/vyer) kan också vara bra för när jag jämför bilderna ser jag tydligt hur mycket syrenbuddlejan ’Pink Delight’ vuxit sedan 2013.

Även om du klipper ner buddlejan varje vår (ca 15-20 cm från marken – rätt av bara) så växer den och blir högre för varje år. Jag har flera buddlejor och de ser alltid stendöda ut på våren, men de kommer igen! Buskarna blommar på årsskotten så du behöver inte vara orolig för att missa blomningen trots den hårda beskärningen. Syrenbuddleja kallas också för fjärilsbuske, helt enkelt för att fjärilarna ÄLSKAR den. Och det gör jag med!

Röd och lila kombo

framsida-hostblad1
Sommarens torka har knappast varit den bästa starten för de japanska prydnadskörsbären som planterades på framsidan i början av sommaren. Inte heller har de få de 30-50 liter vatten i veckan som rekommenderas. Suck. Jag är (oftast) en slarva när det kommer till att vattna…  

Men trots ”vanvården” ser träden ut att ha klarat sommaren fint och nu har de börjat klä sig i höstkostymen. Snacka om färgrik dress! Det kommer bli så grannt (som de säger här i Skåne) när alla tre träd lyser röda.  

framsida-lilaUnder träden står marktäckaren rosenplister som snart täcker hela framsidan. Den har växt utav bara tusan i sommar. Jag börjar förstå varför många anser den vara ett ogräs men här är ytan stor och då funkar rosenplister bra tycker jag. Den är dessutom lätt att rensa bort om (läs: när) den kommer på villovägar. 

framsida-lila2
Än så länge är enda nackdelen med rosenplistern att den inte doftar så gott, men doften kan kvitta för mig. Körsbärsträdens löv verkar inte heller bry sig för de dalar ner och lägger sig till ro på täcket av rosenplister och bildar en rödlila harmoni :) Inte den vanligaste färgkombon men jag tycker minsann den är snygg!